Jag tror att mamman dog i förlossningen och det är därför hon aldrig återvände. Alla folklore är en parallell av Bens liv. Macha häxan är Bens mormor, Seanachai är färjemannen, Machaleer (jätten) är Bens pappa. Macha försökte underlätta sin sons oförtröstliga sorg på ungefär samma sätt som Bens mormor försöker hjälpa hennes son att avsluta sin sorg genom att visa att den som bor i fyren omger sig i det förflutna och dess sorg. Ben vänder sig till fantasi som ett sätt att klara sin mors död, förlåta sin syster för det han ser som att ta sin mamma bort från honom och väcka sin pappa från sin sorg att leva i det förflutna. Jag tror att den här typen av dubbla historia var avsedd av författarna. Om du tittar upp Yeats-dikten som citeras i början av filmen kommer du att se att det handlar om ett barn som vänder sig till fantasi eftersom hjärtat och besväret hos världen är för mycket för att han ska bära eller förstå:
Stolen Child, by W.B. Yeats
Where dips the rocky highland
Of Sleuth wood in the lake
There lies a leafy island
Where flapping herons wake
The drowsy water rats
There we've hid our fairy vats
Full of berries
And of Reddest Stolen Cherries.Come away oh human child
To the waters and the wild
With a fairy hand in hand
For the world's more full of weeping
Than you can understandWhere the wave of moonlight glosses
The dim grey sands with light
By far off the furthest roses
We foot it all the night
Weaving olden dances
Mingling hands and mingling glances
Till the moon has taken flight
To and fro we leap
And chase the frothy bubbles
Whilst the world is full of troubles
And is anxious in it's sleepCome away oh human child
To the waters and the wild
For the world's more full of weeping
Than you can understandWhere the wandering water gushes
From the hills above glen car
In pools among the rushes
That scarce could bathe a star
We seek for slumbering trout
And whispering in their ears
Give them unquiet dreams
Leaning softly out
From ferns that drop their tears
Over the young streamsCome away oh human child
To the waters and the wild
For the World's more full of weeping
Than you can understandAway with us he's going
The solemned eyed
He'll bear no more the lowing
Of the calves on the warm hillside
Or the kettle on the hob
Sing peace into his breast
Or see the brown mice bob
Round and round the oatmeal chestCome away oh human child
To the waters and the wild
For the world's more full of weeping
Than you can understandFor he comes, the human child
To the waters and the wild
With a faery hand in hand
For the world is more full of weeping
Than you can understand