Sci Fi kort berättelse om Eiffeltornets förstörelse hot

8

Jag har ingen aning om det exakta året jag läste denna novell, men jag skulle kunna föreställa mig att det var 1980-talet när jag gjorde det. Det var antagligen en del av en antologi, som vanligtvis var mitt i det tjugonde århundradet. Jag kommer ihåg att läsa mycket scifi från 1940-talet och 1950-talet. Historien hade en gammal smak för det, så jag tvivlar på att det kunde ha varit mycket efter 1965, men det är bara en gissning. Så jag skulle guesstimate 1945-1965?

Det var utomjordingar att invadera jorden, men som jorden var förenad och fredlig hade den ingen motstridande kraft. Allt jag kommer ihåg är att några agenter gick på Eiffeltornet och talade framför andra att det var synd att Eiffeltornet skulle förstöras snart.
De andra som hörde detta rapporterade det och en vapensköld började så att de var redo för tiden var utlänningar anlända.

    
uppsättning Steven James 28.11.2018 15:37

1 svar

6

Låter som Robert Silverbergs The Shrines of Earth . Ursprungligen publicerad i Analog (British Edition March 1958).

Jorden själv är en bakåt, pastoral plats och frykter invasion av den utlänningshrossai från Alpha Centauri-systemet. Dagens stora krafter är de interstellära kolonierna som upprättats av Frankrike (New Gallia, Round Albireo), USA (Columbia, Sirius) och Ryssland (Novaya Ruthenia kring Procyon).

Dessa tre är engagerade i ett "kallt krig" och osannolikt att se Hrossai-hotet tills det är för sent. Men varje har en "helgedom" tillbaka på "Ould Sod" av jorden, Eiffeltornet, Washington Monument och Kremlin. Jordsmännen spred ett rykte som Columbianerna planerar att förstöra Eiffeltornet, varpå New Gallia skickar en rymdfarkost för att skydda den. Ruthenerna blir misstänksam och skickar en annan om Kreml ska attackeras, och Columbiansna skickar en tredjedel i stället för att bli utelämnad. När Hrossai anländer, förintas de. Flotorna förblir vaka på obestämd tid, eftersom deras avsändare aldrig inser hur de lurades.

A tiny dot of black appeared against the bright blue far above them, and, as the sun's rays struck it, glittered. "What's that?" Amsler asked.

"Probably a Columbian ship guarding the Monument from Ruthenian attack." Kedrick said. "The saps still haven't caught wise, and I guess they're going to protect us forever. Well, it's simpler than maintaining fleets of our own."

    
svaret ges 28.11.2018 23:34