Vad orsakar vingvorter? När vingen producerar hiss, är det högre lufttryck under det och lägre lufttryck ovanpå det. Vid vingspetsen viker högtrycksluften över till lågtrycksluften, vilket skapar vortexets rotationselement, som beskrivs i den här artikeln . Ju mer lyft genereras vid vingspetsen, desto starkare blir virveln.
Aerodynamisk lyft är en produkt av lyftkoefficient, lufttäthet, lufthastighet och vingeområde. För subsoniska hastigheter: L = $ C_L $ * ½ * ϼ * $ V ^ 2 $ * A. Endast faktorn ½ i denna ekvation är en sann konstant! Vi har en ekvation med fem variabler, så vi kan titta på vad som varierar när.
I motsats till vårt första instinkt är vingeområdet inte en konstant. Moderna flygplan har Fowler-flikar i bakkanten, som sträcker sig utåt och ökar vingeområdet, samt förändrar vingeens kurva vilket ökar lyftkoefficienten vid en given AoA. Så det finns den första delen av vårt svar: med avböjda flikar har vi mer vingeområde för att producera en viss mängd hiss, därför lägre nödvändiga lufttryck, därför mindre luftflipningar vid vinge-spetsen:).
Den andra delen av vårt svar har också att göra med flikar. Elliptisk lyftfördelning är endast möjlig när vingspetsen har noll AoA, en situation som är utformad för att ske i kryssning. En ren vingkonfiguration är utformad för kryssningsförhållandet, där det finns massor av flyghastighet för att generera hiss och vi vill behålla inducerade drag till ett minimum. Den samma rena vingen är väldigt illa lämpad för att producera samma mängd hiss vid lägsta möjliga landningshastighet.
CL är en funktion av angreppsvinkel och vingeform. Svaret med diagrammet av CL visar CL vid konstant alf som en funktion av flikböjning. En kurva på CL vid konstant flapböjning som en funktion av alfa skulle visa relativt mer lyft genererad nära vingspetsen, och det är där vingvorterna genereras. Flikar ligger mer inombords, vilket innebär att vid större avböjning genereras en större del av lyftkraften bort från vingspetsen.
