How kommer så många arter i Star Trek-universum att ha kompatibel kommunikationsteknik?

Jag tror att detta är ett universellt resultat av en naturlig teknikutveckling för att överensstämma med universell driftskompatibilitet och dynamisk omkonfigurering.

Jag nämner dockningsportar här eftersom de är en bra analogi för att förklara självbeskrivande kommunikationsprotokoll ( Arecibo-meddelande är ett mycket tidigt, grovt exempel). En dag när vi vågar ut i rymden i hopp om att kommunicera med andra rymdfärgade arter, kommer vi sannolikt att ha metoder för att både sända och avkoda meddelanden med protokoll som först börjar beskriva protokollet själv genom några universella medel (t ex siffror, atomvikter, våglängder för emissionsspektra). Vi kan anta att andra rymdfärda arter skulle följa samma resonemang.

För att använda ännu en analogi från datorer - plug-and-play-enheter som inte kräver drivrutiner.

Jag skulle hävda att hela frågan om frågan är bristfällig. I universum ser vi en betydande nummer av episoder om företaget har problem kommunicerar med alienarter, antingen på grund av utrustningskompatibilitet eller Universal Translator-fel (eller en kombination av båda).

Utanför universet verkar alla arter kunna kommunicera enkelt eftersom titta på en språkvetenskap och en ingenjör som försöker kombinera IT-system för 3/4 av varje enskild episod skulle vara intensivt tråkig .

Roddenberry skapade idén om att alla arter skulle ha gemensamma kommunikationssystem i den ursprungliga tonhöjden för Trek;

We establish a "telecommunicator" device early in the series, little more complicated than a small transistor radio carried in a pocket. A simple "two-way scrambler", it appears to be converting all spoken language into English.

Jerry Sohl, manusförfattaren för "The Corbomite Maneuver" (den första regelbundna delen av Star Trek, efter pilotprojekten "The Cage" och "Where No Man Has Goed Before") förklaras vidare;

"We were originally going to have [each crew member] carry a language translator, which would fit on the wrist like a beeper, and no matter what area of the universe they were in, the thoughts that the people were thinking would automatically be translated into English as they spoke. We got rid of that idea, and assumed that everybody did speak English."

Att komma fram till ett nytt språk eller ett nytt IT-system för varje avsnitt skulle vara dyrt, tidskrävande och uppriktigt onödigt för plotlinjerna.

Att fylla i lite bredvid kommentarer.

Din fråga om teknisk kompatibilitet i kommunikation med främmande arter utesluter inte språklig analys men ligger i kärnan.

För en skulle de skanna ett brett spektrum av elektromagnetiska vågor, filtrera bort brus, spela in mönster och börja sedan dechiffrera. Det skulle troligtvis vara en ganska sofistikerad programkedja (eller förmodligen hårdvara) för mönsterigenkänning. Som man känner igen en artificiell signal skulle detta filtreras genom olika moduler för att försöka ställa in en sannolik representation via omvandlare.

Här är den språkliga delen kärnan. Eftersom man kan skapa översättare bör man också kunna känna igen mönster som är översättbara / har språkliga egenskaper. (Och ibland skulle det inte vara möjligt.) Man skulle kanske sluta med n kandidater, och då skulle det vara upp till tekniker och kommunikationsofficer som Hoshi Sato att finjustera och försöka isolera rätt exemplar .

Jag minns inte exakt episoder, men det finns några exempel där de gör denna operation.

Över tiden skulle systemen bli mer och mer sofistikerade eftersom man stöter på nya språk och kommunikationsmodeller. Ett självstudieringssystem med några hårda kärnprogrammerare att överföra och stämma.

Man skulle också ställa in egna signaler för att rymma dem som används av andra utomjordingar. Ibland klarar man att dechiffrera de mottagna signalerna och som sådan kan man omedelbart göra en omkastning och skicka signaler med samma mönster. Andra gånger skulle det vara tvärtom: utlänningarna skulle justera sin överföring för att rymma vad de lyckats dechiffrera.

För system som använder sig själv skulle man tydligt inte använda algoritmer med kända brister och buggar. NHL har en mycket bra punkt när det gäller att beskriva kommunikationsprotokoll. Ett sådant system skulle byggas från grunden med ett mål i åtanke och inte använda felaktiga och föråldrade algoritmer eller specifikationer.

Det självlärande kapaciteten hos ett datorsystem med en dedikerad supportpersonal, tillräckligt med bearbetningseffekt och en tillräckligt stor dataset skulle troligtvis kunna övervinna de flesta svårigheter med videokodningen själv. Den faktiska utbytet av information löses likaså av det slutgiltiga sättet som kommunikation kunde passeras. Det finns bara så många våglängder av ljus, så många typer av strålning, så många metoder som kan användas för att överföra information från ett rymdskepp till ett annat med rimliga hastigheter .

En bättre fråga skulle vara varför alla utomjordingar har ögon, eller har kameror, eller har ögon och kameror som vi ser i en jämförbar våglängd. Ingen dator kan ta raw video feed och översätta det till färger det mänskliga ögat kan se om rätt våglängder inte finns i matningen. Om man stöter på en art som aldrig sett tidigare, som bara ser på infraröd, skulle de utforma en kamera som ser utanför infrarödspektrumet? Om de inte gjorde det kunde ett federationsskepp bara gissa på vilken färg utlänningsens hud är, etc.

Med tanke på att dessa arter vill kommunicera är det en bra insats att de verkligen skulle ha kameror som "ser" i många våglängder. Men om de inte har ögon, skulle de ens bygga kameror i första hand? Om de är warlike (Kazon, någon?), Varför skulle de frivilligt visa potentiella motståndare allt som kunde analyseras för att hitta svagheter?

Det finns ytterligare bekymmer för att alla utomjordingar har vokalband - nästan alla arter som uppstår kan göra ljud som är märkbara för människor. En universell översättare löser en del av detta dilemma, eftersom det kan filtrera ohejda frekvenser till vad det mänskliga örat kan höra och översätta språket till engelska, men bara om främmande arter gör ljud för att kommunicera alls.

Dessutom är mycket få kända arter inte humanoid i Star Trek-universum. Detta kan bara komma med planerad utveckling eller såddplaneter med gemensamma förfäder. Jag läser något om att den senare används för att förklara Star Trek-universum, men det här frågar varför det finns så många ytliga skillnader mellan arter, men inte radikalt olika, som också kunde ha utvecklats.

Vid något tillfälle måste vi inse att koncessioner gjordes för att göra Star Trek möjligt. Skådespelare är humanoida, publiken relaterar bättre till visuella än flytande röster utan video och föredrar ljud i rymden trots hur lite ljud som kan röra sig i det närmaste, etc. etc. Fortfarande roligt att överväga.

Eftersom alla arter som har utvecklat varpdrev, har också utvecklat subspace-radio. "För att echo ett gammalt ordstäv är det det enda spelet i stan." TNG Technical Manual sidan 98.

När en subspace-signal har identifierats är det enkelt att filtrera ut röstdata, som sedan skickas till universell översättare. De flesta främmande signaler som skickas via subspace-radio kan därför dechiffreras.

Tänk på det som vanlig radio: du kan ta emot utländska stationer, även om de kanske använder helt annan utrustning, allt du behöver göra är att lära sig sitt språk för att förstå vad de säger. Även om de kanske har helt uppfunnit och byggt sitt eget system kan du få sin signal och dechiffrera den.

Eftersom det är det enda sättet det fungerar, kommer tekniken att ha någon form av inneboende kompatibilitet.