I filmen (och noveller) är det inte klart att Padmé berättade för någon om händelsen, inte heller att Yoda var medveten om den fulla omfattningen av Anakins handlingar annat än att han hade varit involverad i något som hade orsakat honom stor känslomässig nöd (hans mors död). Om ingen ansåg vad han hade gjort skulle det inte vara något skäl för honom att möta något misstroende.
I Attack of Clones Novelization ser vi att Padmé faktiskt godkänner sitt mord- spree (!) och försöker övertyga honom om rätten i sina handlingar:
He ignored her. “Not just the men,” he went on. “And the men are the only fighters among the Tuskens. No, not just them. The women and the children, too.” His face contorted, as if he was teetering between anger and guilt. “They’re like animals!” he said suddenly. “And I slaughtered them like animals! I hate them!”
...
“I hate them!” he insisted.
“And they earned your anger, Anakin.” [said Padmé]
He looked up at her, his eyes wet with tears. “But it was more than that,” he started to say, and then he shook his head and buried his face against the softness of her breast.
Och i Revenge of the Sith novelisation framgår det att Anakin behöll den exakta naturen av hans handlingar i Tusken-lägret hemlighet från Jedi-ledningen (men inte hans pal kansliet):
“Don’t be afraid, Anakin [said Palpatine]. What is said between us here need never pass beyond these walls. Anakin, think: think how hard it has been to hold all your secrets inside. Have you ever needed to keep a secret from me?”
He ticked his fingers one by one. “I have kept the secret of your marriage all these years. The slaughter at the Tusken camp, you shared with me. I was there when you executed Count Dooku. And I know where you got the power to defeat him. You see? You have never needed to pretend with me, the way you must with your Jedi comrades.
Do you understand that you need never hide anything from me? That I accept you exactly as you are?”
När det gäller de "civiliserade" folket i Tatooine var Sandfolk lite mer än skadedjur. I en värld där Hutts (känd för sina brottsliga handlingar) var ansvarig och Republiksrätten inte håller svåra, förefaller det inte finnas några speciella rättsliga problem som skulle uppstå genom att döda dem, även i stora delar.