Varför är 737-200-motorer mer mottagliga för separation?

7

Det verkar att 737-200 hade ett problem med separation av motorer från vingarna. Med tanke på att motorerna är monterade helt under vingarna borde det finnas fler fästpunkter än en modern jetmotor. Frågan är varför är detta flygplan så benäget för denna typ av incident? Är det något att göra med luftflödet och krafterna i samband med det? Eller är det bara en tillverkningsfel?

Källa: länk

Utdrag ur artikeln:

Fatigue failure of aft cone bolts has been attributed to a number of engine-separation incidents involving 737-200s – among them a US Air aircraft at Deptford in December 1987, a United Airlines jet at Chicago in January 1989, and a Delta Air Lines aircraft at Dallas in January 1992. All three lost their right-hand engines on take-off.

    
uppsättning Fabrizio Mazzoni 10.12.2015 08:03

2 svar

10

Generellt är jetmotorer monterade under vingar med endast några fästpunkter. Boeing använder konpinnar i 737-100 och 200-talet (dessa ändrades till säkringspinnar från 737-300).

Äldre 737-tal med konstiften (SA 737 är en 200) har en historia av misslyckande och nästan alla fallen skylles på utmattning och tillverkningsfel i bakbulten (vilket vanligen resulterade i överbelastning och misslyckande av de två främre bultarna). Jag har just listat några av incidenterna och de sannolika orsakerna (från NTSB):

Händelse: 3 januari 1986 med BOEING 737-2H4, registrering: N86SW

Probable Cause: ...EXAMINATION OF THE CONE BOLT REVEALED THAT IT FAILED AS A RESULT OF FATIGUE, MOST PROBABLY DUE TO IMPROPER INSTALLATION OF THE BOLT, SPECIFICALLY, THAT IT WAS UNDER TORQUED WHEN THE OPERATOR RE-INSTALLED THE ENG.

Händelse: 05 december 1987 med BOEING 737-2B7, registrering: N319AU

Probable Cause: ... THE AFT MOUNT CONE BOLT FOR THE #2 ENG HAD FAILED FM FATIGUE THRU THE THREAD RELIEF UNDERCUT RADIUS. FATIGUE CRACKS HAD INITIATED ON DIAMETRICALLY OPPOSITE SIDES OF THE RADIUS.

Händelse: 20 januari 1989 med BOEING 737-201, registrering: N242US

Probable Cause: PREVIOUS DAMAGE TO THE AFT CONE (ENGINE MOUNTING) BOLT, WHICH RESULTED IN MISMATCHED SURFACES BETWEEN THE BOLT AND ISOLATION MOUNT, LOSS OF TORQUE DURING CYCLIC LOADING OF THE MOUNTING BOLT, AND SUBSEQUENT FATIGUE FAILURE OF THE BOLT

Händelse: 7 januari 1992 med BOEING 737-232, registrering: N322DL

Probable Cause: THE FAILURE OF THE AFT CONE BOLT AS RESULT OF PREEXISTING FATIGUE CRACKING DUE TO IMPROPER MAINTENANCE, AND THE FAILURE OF THE SECONDARY SUPPORT STRUCTURE AS A RESULT OF LOADS THAT EXCEEDED THE CAPACITY OF THE ATTACHING HARDWARE AND THE CRUSHABLE HONEYCOMB CORE.

Händelsen som involverade Nationwide 737-230 var också spåras tillbaka till trötthet på motorbulten :

The right-hand engine separated from the aircraft due to the failure of the aft cone bolt as a result of a pre-existing fatigue crack which was most likely caused by incorrect installation of the cone bolt.

Ingen utredning har pekat på några problem med luftflödet eller tillhörande krafter.

I en relaterad anteckning har 747s, som använder säkringsstiften, också haft ett antal incidenter / olyckor orsakade på grund av att stiften misslyckades och Boeing ändrade designen ganska många gånger.

    
svaret ges 10.12.2015 08:46
1

När Boeing först designade 737, fokuserade de på att minska vikten genom att ha ett kort och förenklat landningsredskap. Detta påverkade hur JT8D-enheterna fanns på vingarna (direkt under, inga pyloner) och introducerade designen och de därmed sammanhängande problemen som @aeroalias har förklarat så bra.

Det var först när 737-300 konstruerades för att få de större CFM-motorerna, som var tystare och mer effektiva, att motorns position ändrats (från direkt under vingen till något framåt) och fick Boeing möjlighet att göra bort med konpinnarna.

    
svaret ges 15.12.2015 03:20