Nakenhet är inte i sig pornografi.
Om bara en person är närvarande i en scen (ett foto, en filmuppsättning, vad som helst) har du vanligtvis inte pornografi, eftersom det i allmänhet kräver att två eller flera deltagare är närvarande.
Detta var en tumregel på den brittiska biografen på 1970-talet, som normalt inte motsatte sig kvinnlig nakenhet på skärmen, så länge som det inte fanns någon man vid sidan av henne. Detta verkar ha kommit överens med den brittiska filmcensorns styrelse, på grund av att en kvinnlig kropp (till skillnad från en man) inte kan visa sexuell upphetsning - åtminstone på en biografskärm.
UK-tidningar brukade publicera toplösa bilder av kvinnliga modeller ("girls"), från omkring 1974 och framåt, och det betraktades allmänt som bara "glamour" fotografering.
Det var på 1950-talet en ohjälpsam "Jag känner det när jag ser det" attityd. Men det var helt subjektivt, därför värdelös.
Efter införandet av Obscene Publications Act 1959, i Storbritannien, slutade nakenhet att vara pornografi i lag, om det någonsin varit ("Det är uppenbart att bara nakenhet i målning och skulptur inte är obscenity": Buchanans Journal of Man , publicerad i januari 1888). Pornografi var inte ens frågan: en publikation måste nu vara "obscen" för att överträda lagen.Det innebar att det var "vanligt att depravera och korrumpera" den avsedda publiken. Men i 1963 blev lagens inverkan till stor del förstörd av Lady Chatterley-rättegången vid Old Bailey, när pingvinböcker frikänts av juryen på grund av att de hade publicerat den (ganska sexuellt explicit) romanen, Lady Chatterley's Lover , som publicerades i Storbritannien sedan 1920-talet.
Det här beslutet körde ganska mycket tränare och hästar genom 1959-lagen, och i rättegångens kölvade var någonting ganska starkt för att vara i fara för att bli dömd "oskuldlig" av en jury, bara sex mellan samtycke vuxna), eller nakenhet, skulle inte göra det.
Genom att kriminalisera den hade 1959-lagen överlämnat beslutet till en jury. Inte längre kan en domare eller domare ålägga sin åsikt om vad som var obscent. För att lyckas i ett åtal måste man övertyga en jury. Det blev snabbt sett att vara ganska svårt att göra!