Identifiera tidshistoria. Myror med maskiner och andra döda resenärer

12

Jag läste en historia (början av 1990-talet men boken såg gammal redan då) som jag tror var en del av en antologi.

Där använder vår huvudperson en tidsmaskin (jag tror att det bara går framåt i tiden, även om jag kanske misstänker).

definitivt i historien

  • reser till den avlägsna framtiden.
  • Insekter styr stora stora bipedala maskiner
  • huvudpersonen finner andra sönderfallna fartyg av olika konstruktioner till hans, inklusive de där de som bodde i åldern på grund av den tid de tog sig för att resa (huvudpersonen spekulerade på att maskinerna hade fastnat och de inte kunde stoppa det).

innehåller eventuellt

  • Insekterna kanske inte är intelligenta och kan vara rester av gammal mänsklig träning och slutade att utplåna mänskligheten.
  • huvudpersonen kan ha hittat tidsmaskinen snarare än uppfunnit den
  • De enda andra människorna är andra gången som reser överlevande
  • insekterna har byggt stora pärlstavskonstruktioner som skyskrapa medelstora kullar / termithögar
    • hela området verkar vara öken som, som om allt vatten har gått.
    • huvudpersonen fixade sin tidsmaskin genom att rensa delar från andra maskiner
    • när en av insektsmaskinerna bröts splittrades insekterna och agerade som vanliga insekter

Frågor

  • Var myrorna robotar? Reste robotarna igenom tiden? Hur gjorde de det?
  • Nej, robotarna kontrollerades av insekterna / myrorna som ett hive sinn som styrde maskinen.

    Om minnet tjänar såg maskinen ut som en svart ed-209 från Robocop

    Myrorna var inte tidsresenärer själva men har förträngt människor. Det var definitivt jorden. Det kan vara myrorna var utbildade snarare än intelligenta men hade gått för långt och förstört mänskligheten.

        
    uppsättning Doctor Two 02.03.2017 14:24

    1 svar

    5

    Jag undrar om detta är novella Wanderers of Time av John Wyndham (skriver som John Beynon). Jag läste det i antologin även kallad Wanderers of Time av John Wyndham.

    Det är en partiell matchning till din beskrivning. Huvudpersonen Roy Saber hamnar i framtiden när hans tidsmaskin är skadad av en skott. Han anländer till en slags (vagt beskrivet) dödlig tidpunkt då funktionsfel har en tendens att hamna.

    ‘… therefore, this must be a kind of “dead” spot in time. It is as though our machines had been thrown into the flow of time and swept along until, for some unguessable reason, they met an obstruction at this point. Every one of us has arrived here because his machine was faulty in some way or other. To take an illustration—a bad one, I admit, but enough for our purpose—one may consider time as a river. You may turn boats adrift on it at many points, and they will all collect together at the same serious obstacle, whether they have travelled a hundred miles or two miles. We are now at some period where the straight flow of time has been checked—perhaps it is even turning back upon itself. We know no details at present, but it is certain that the same curious phenomenon has thrown us all together.’

    Världen domineras av myrlika varelser som driver jätte maskiner. Till exempel den här scenen när en av maskinerna skärs i två av en värmestråle.

    An inarticulate cry, something between a moan and a scream, brought them facing to the centre of the room. One of the Numen was clawing wildly at his body and emitting animal-like howls. Behind him lay the remains of the machine, split by Hale’s ray-stroke into two parts. From it a glistening, black tide of life was flowing in their direction. The unfortunate Numan had stood nearest, and already the black flow covered him thickly. Even as they watched in unmoving amazement, he fell writhing to the ground and his body became a mere mound in the blackness.

    ‘Ants! ’ cried Roy, as the black horde advanced. ‘Millions of ants! ’

    Det finns massor av förbrutna tidsmaskiner, däribland en vars occupant svält under resan:

    Then he became interested in the other machines. Among those unclaimed by anyone present stood two dented metal cubes. Del came over to join him as he pulled on the door of one. It came grudgingly ajar, hanging askew on the twisted frame, and a breath of corruption sent the two men staggering back a pace. Holding his breath, Roy reapproached and peered inside. The shrivelled body of a man, in a far state of decomposition, lay huddled into one of the farther corners. ‘Poor devil,’ he muttered. ‘At least, we’ve been luckier than he was.’

        
    svaret ges 27.03.2018 12:08