Vilken fågel är vanligast?

Talgoxen är vanligast igen. räknat fåglarna de ser.

Läs mer

Med hänsyn till detta, vad äter en grönsiska?

Grönsiskan vill äta:

Äter frön från automater och från marken. Hanen vackert gröngulsvart med svart hjässa. Honan något mattare. Kommer vissa vintrar i massor till matningar. Hur låter en sidensvans? Läte: Ett dallrande metalliskt "sirrrr". Ofta hör man detta från flockar, varvid ljudstyrkan varierar.

Var finns Stjärtmes?

Stjärtmesen hittas i löv- och blandskog där den ofta ses röra sig kvickt i små familjegrupper. Den bygger ett konstrikt klotformat bo av lav, fjädrar, spindelväv och mossa. IUCN kategoriserar den som livskraftig. Hur ser Stjärtmesen ut? Stjärtmesen är en mycket liten rund mes med lång stjärt. I flykten ser den ut som en liten ljus boll med svans. Flykten är hoppig och går i bågar. Klänger vigt i tunna grenar och hänger ofta uppochner.

Har blåmes?

Blåmesen förväxlas ibland med sin släkting talgoxen, men är mindre och har klart blå hjässa, en tydlig svart ögonstrimma och kort stabil hals. Undersidan är gul, med en liten gråsvart strimma mitt på. Honan har samma dräkt, medan ungfåglarna är blekare i tonen, med gulgrönt i stället för blått. Var är alla björktrastar? Björktrasten är den vanligaste trasten i Sverige och häckar i stort antal över hela landet. Grovt taget kan man säga att de björktrastar som häckar norr om Mora flyttar söderut om vintern.

Vilka trastar finns i Sverige?

Bland trastfåglarna finns arter som rödhake, blåhake, näktergalar, blåstjärt och stenskvätta. Trastfåglar är en familj av tättingar. Familjen är nära släkt med flugsnappare. Hur häckar koltrasten? Oftast sätts redet upp på ett fast underlag och skyddas på ovansidan, till exempel med kvistar och blad. För det mesta är boet mycket väl dolt i ogenomtränglig markvegetation eller täta häckar. I halvöppna och öppna landskap häckar koltrasten gärna i buskar (ofta fläder Sambucus sp.), grenhopar eller direkt på marken.

Med hänsyn till detta, vad menas med invasion fågelarter?

Invasionsarter. Till de fåglar som kan ses vintertid hör även invasionsarterna eller invasionsflyttarna. Flyttningen dikteras i hög grad av att deras huvudsakliga näringskälla fluktuerar eller kanske helt uteblir, och de tvingas uppsöka andra geografiska områden där deras föda finns.