Den välkända Salve Regina-bönen till Jungfru Maria syngs traditionellt inom den katolska kyrkans timmars liturgi, men under hela musikhistorien har den använts i många klassiska miljöer, inklusive den oförglömliga finalen i Francis Poulencs andra opera, Dialogue des carmelites .
Salvereginans historia
Även om vissa historiker tror att detta musikstycke har komponerats av munken från 11-talet Hermann från Reichenau, behandlar de flesta musikologer Salve Regina som ett anonymt verk. Det sjungas vanligtvis på latin och ibland talas det som en bön.
Dess mest utförda version är en som användes på 12-talet vid Abbey Cluney. Det blev en del av välsignelsen som sägs för fartyg som skulle ut på havet, vilket gjorde den till en favorit bland sjömän. Salve Regina användes i en mängd olika liturgiska ändamål, bland annat som en processalme och som en sång i slutet av dagen.
Dessutom ingår Salve Regina i begravningsmässor för präster, vanligtvis sjungna i slutet av ceremonin av andra präster som deltar i gudstjänsten.
Det som är särskilt intressant med denna bön är att många kompositörer har musikaliserat den under århundradena. Vivaldi, Handel och Schubert har alla skrivit sina egna versioner av en Salve Regina-psalm.
Det har översatts från dess ursprungliga latin till många språk under århundradena.
Latinsk text av salve regina
Drottning, barmhärtighetens mor;
Liv, sötma och vårt hopp.
Du gråter, barnen till Eva.
Gråtande och klagande till dig
i den här tåredalen.
Därför förespråka,
barmhärtighetens ögon
annons konverterar oss.
Och Jesus, din livmoders frukt,
Vi efter denna exil.
Clement, o kärleksfull, o söt
Jungfrun Maria.
Engelsk översättning av salve regina
Drottning, barmhärtighetens mor:
vårt liv, sötma och hopp, hagel.
Till dig gråter vi, fattiga förvisade barn av Eva.
Till dig suckar vi, sorg och gråt
i den här tåredalen.
Vänd dig då, vår advokat,
de barmhärtiga ögonen
mot oss.
Och Jesus, din livmoders välsignade frukt,
visa oss efter vårt exil.
O clement, O kärleksfull, O söt
Jungfru Maria.