Subtitling vs dubbing och vice versa

I USA, Europa, Kanada och andra länder med nästan 100% läskunnighet är dubblering jämfört med textning verkligen en fråga.

Undertitling tillåter tittaren att få en mer exakt översättning av dialogen men kräver att betraktaren läser texten, som eventuellt saknar visuella element i filmen.

Från TV Tropes :

Subtitling has many advantages: It allows for an extremely accurate translation, including quirks of the original language that play a role in the plot, while allowing you to hear the original actors' performances. It renders the show accessible to the deaf or hard of hearing. People bilingual in or learning the original language will be able to benefit as well, since they can enjoy at least parts of the film/TV show in the original while their friends can still know what's going on.

Dubbing gör det möjligt för tittaren att helt fördjupa sig i filmen men översättningen (eftersom försöket ofta görs för att matcha den utländska dialogen till munrörelser, åtminstone i varaktighet - kallad " läpplås ) kan i hög grad lida.

Viewers whose thought processes are more speech-oriented than word-oriented also may simply find dubs easier to comprehend and process, especially in works that are heavy on meaningful dialogue or exposition. The opposite, of course, can be true for viewers who process information more easily through the written word than through speech. For many viewers, hearing the dialogue in their native language makes it easier to immerse themselves in the media and feel a sense of familiarity with the story and characters that is much harder to obtain while trying to hear dialogue in a foreign language and simultaneously read subtitles. Hayao Miyazaki has said several times that he always intended his films to be watched, not read, which is why he supports them being dubbed into other languages.

Hearing actors speaking one's native language also allows the audience to catch subtle non-verbal parts of a performance, which many times is part of the "authentic" viewing experience the original was shooting for. Subtitles can cover up important parts of the image or switch too quickly to be read by everyone, especially if the show is extremely fast-paced, dialogue and/or text-heavy, or aimed at younger audiences – for example, go look up the subtitled Tatami Galaxy; many a YouTube commenter have complained that the subs are simply too fast to read... for the entire series. In addition, subtitles – particularly for unofficial fansubs – are sometimes criticized for being too literal; a well-made dub can preserve the spirit of a joke or reference, even while replacing the actual line. Not to mention all the cultural references that are not understood outside the native country (phrases, puns, etc.) may wind up Lost in Translation if there's no explanation. This is much much easier to work around in a print work, because one can read at their own pace.

För att se detta specifikt uppmuntrar jag dig att hitta en film som har blivit både undertitlad och dubbad och tittar på filmen som är dubblad med undertexterna och du ser verkligen en stor skillnad (förutsatt att subs är sanna subs och inte captioning ). Jag blev först med smärtan medveten om detta när jag kollade på Steven Chows Shaolin Soccer för ett decennium sedan. Det finns så mycket mer färg och komedi i dialogen om textning snarare än den dubbade versionen.

Artikeln från TV Tropes pekar vidare på en intressant punkt som den engelsktalande individen kanske inte tänker på ... eftersom så mycket film är producerad på engelska, vars argument är bättre finns det inte i många icke-engelska samhällen:

Funnily enough, this debate doesn't really arise in non-English speaking countries when it comes to English language films. Mostly because of the omnipresence of Hollywood, one can easily assume that at least half the movies someone from Germany, Russia, France, Italy, or Brazil will see in a year are English-language movies. Thus, many countries have a well-entrenched, very active dubbing industry with recognizable voice actors. In most cases, one dubber is paired with one actor for the duration of the actor's career. In these countries, due to enormous exposure to it, dubbing is seen much more positively than in the anime community.

Men å andra sidan:

The opposite can happen too. In some countries (such as The Netherlands, Denmark, Norway, Sweden, or Finland), dubbing is only done for works that are intended for children that are too young to read the subtitles fluently. Everything else is available with subtitles only. In these countries, people would get much more distracted by the dubbing because they are not used to it. This pattern is particularly common where a substantial chunk of the population in the country is fluent or at least proficient in English – which is incidentally true in the Netherlands as well as the Nordic countries. A major problem are works that appeal to both the children and the parents, the parents would prefer to hear the original actors' performances, but can't get their hands on it because the only version in theaters is aimed for kids.note Sometimes they can get lucky and the original audio track is included in the DVD release once (if ever) it happens.

Nu, i andra länder där läskunnigheten är lägre blir dubblering mer nödvändig. Här är ett kart över läskunnighet i världen från och med 2013:

"Analfabetismo2013unesco" av Alex12345yuri - eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Commons - länk

Beviljas, många människor som är analfabeter kanske inte kommer att se en film, eftersom analfabetism är vanligare bland de fattiga, som kanske inte har råd att se en film, men det är värt att notera.

Nu vet jag att du frågade varför det skulle betyda för tittaren, men jag vill nämna produktionen av saker.

Dubbing är mycket dyrare än textning. Författare måste spendera tid på att skapa dialog som passar, då aktörer måste betala för att göra en studioinspelning (och studion måste betalas), det kan ta timmar med arbete för varje tecken och ljudspåren måste redigeras att matcha perfekt.

Det är därför, särskilt när det gäller projekt med små budgetar eller projekt med en nischgrupp, det är sällsynt att hitta dubbade versioner. Det ger mer ekonomisk mening till textning.

Det finns en viss intressant idé bakom dubbing snarare än textning.

Som en del av Marshallplanen (om jag minns rätt) efter andra världskriget i vissa länder var det en del av avtalet att Hollywoodfilmer översattes till andra språk. Det innebär att allt som gjorts i USA enkelt sprids runt om i världen.

Detta gav massor av nya dörrar till USAs ideologi, det är nog en av de största marknadsföringsrörelserna som någonsin har hänt. Det innebar att någon Hollywood-film kunde (och nog skulle) ses av mycket (en riktig massa) fler människor som skulle se om det var i VO med undertexter, med alla konsekvenser som det medförde (och ger).

Bara den uppfattningen att detta (obligatorisk översättning av Hollywood-filmer till annat språk) uppstod under de villkor som ålagts vissa länder att ingå i Marshall-planen är enastående, enligt min mening.

(Tyvärr, det här svaret saknar nödvändiga citat, gärna redigera.)

Tillfälligt såg jag nyligen Wolfgang Schmitt diskutera för-och nackdelar med att dubbla mot undertexter på hans YouTube-kanal (tyvärr och ironiskt nog, ej tillgänglig på engelska). Medan han verkligen har en personlig ståndpunkt i frågan och de befintliga svaren redan diskuterar många av de gemensamma argumenten, fann jag att han fortfarande ger några intressanta punkter som är värda att nämna här. 1 Sammantaget, han, till en viss grad, gör en punkt för dubbing (eller åtminstone mot kategorisk aversion mot dubbing), grundad på det allmänna argumentet att film är i första hand ett visuellt medium, och ingen av de två formerna kan vara 100% perfekt , inte heller det som är nödvändigt för nöjen alls.

It's a very controversial topic, the fronts are arrested. Some viewers categorically decline dubbed movies, not rarely even those who watch dubbed version are accused of not actually knowing anything about the movie. So do you even have to be ashamed of watching dubbed versions? The answer is, no. It's absolutely not a shame, maybe it's even not that bad to watch dubbed versions. [...] Dubbing or subtitled original, that is also a matter of taste, but let's always consider that film first and foremost speaks to the eye, then we hear and read.

• En viktig punkt att tänka på är den existerande prevalensen av dubbing, vilket kan göra folk vana vid det om de bara vänjer sig för att dubblera filmer på grund av årets långa konditionering.

  Most people in Germany watch dubbed movies and often they don't have a choice as original versions in cinemas as well as on TV are very rare. After getting used to this, only few people will, when watching a DVD, switch on the subtitles to watch it in the original version.

• En stor nackdel med dubbing är att det faktiskt kan få tittaren att förlora känslan av att titta på något som är främmande i en utländsk kultur genom att presentera en så stor aspekt som talat språk i en form så vanliga.

  I know many people who swear by the original versions but if you ask them what movies they tend to watch, you realize they watch mostly English language movies, so they don't actually make an ecounter with the foreign, as they like so much with the original version. [...] First fact is, spoken language of course also has its own musicality which is lost by the translation. This also dimishes the experience of foreignness, that is existential for engaging into art. German language dialogue maybe suggests that this actually completely foreign culture is like our own. But we should beware this fallacy. With subtitling this danger isn't as apparent.

• Medan den primära nackdelen med undertexter, som andra svar har påpekat, är att du förlorar mycket av den audiovisuella effekten av filmen genom att koncentrera sig på att läsa dialogen.

  But what's problematic with films is often the speed of speaking. If you need to read subtitles for e.g. Woody Allen or Éric Rohmer, you have quite much to do and can only occasionally view the image. While you read you can just not see properly, but first and foremost cinema is something visual, it started with the silent movie. I already watched films in languages I couldn't understand and where there were no subtitles available, but vice versa I of course wouldn't ever have done it, I cannot find much sense in listening to a movie.

  Han backar detta med Alfred Hitchcocks berömda citat, som skrivs ut i boken Hitchcock / Truffaut (varhelst Mr. Hitchcock tog de exakta siffrorna från):

  A film goes around the world, it loses 15% of its power if subtitled and only 10% if dubbed well.

• Och då gör han en mycket intressant punkt, nämligen att undertexter är inte nödvändigtvis mer exakta bara för att de inte har några begränsningar av tid eller lipsynkronisering (och som vi har sett ovan är det mycket bra en tidsbegränsning om du måste läsa hela filmen). Det faktum att undertexter läses och inte hörs betyder att många aspekter av talat språk och ton går förlorade och de kan inte nödvändigtvis fångas genom att samtidigt höra ett språk som du inte har det minsta örat för. En korrekt bokstavlig översättning är inte automatiskt den bästa översättningen eftersom de exakta orden är inte alltid lika viktiga som budskapet och tonen (ironi som för närvarande försöker översätta ett tal så exakt som möjligt själv, flyr inte mig ;-)).

  Even people who are well-versed in a foreign language won't be able to capture every nuance and every subliminal tone. You have to have a feeling for a language to capture e.g. subtle irony or a melancholic undertone in a voice. With completely alien languages, like Japanese, that's nearly impossible, the subtitles won't help there, it only reads "I love you" but how is it meant? We can't really hear this there. Humour is also very difficult.

• En annan nackdel med att dubbla är dock att du förlorar en viktig del av en skådespelerspel, nämligen deras röst . Men det kan till viss del tillgodoses genom att noggrant välja bra högtalare som i alla fall kan transportera aktörernas och regissörernas ursprungliga visioner väl.

  What does get lost with all this dubbing is the voice of the actor. It's a pity if you have to do without the voice of an actor or actress. For example hearing Isabelle Huppert or Charlotte Gainsbourg speaking is an event, no dubbing can beat that. But there are also many cases where the dubbing is better. Kubrick for example has cared himself for the dubbing speakers and has cast them and sometimes those speakers were even better than the actors. But my favourite example is the movie Groundhog Day with Bill Murray. Bill Murray has a wonderful voice, but I have to say in the German dub his speaker Arne Elsholtz transports the mood of the film even better.

• Och det ekonomiska förståndet som dubbing kostar mer pengar står klart och det är säkert bättre att en film distribueras "bara" med undertexter än att inte distribueras alls.

  Subtitling a movie is of course much cheaper and therefore small productions should resort to this, it's the only possibility as they can't afford the expensive dubbings.

I slutet av dagen kommer debatten inte att lösas och var och en av de två möjligheterna har sina styrkor och svagheter.

Yes, it would be nice being able to speak every language in the world, just it doesn't work. When translating there's always something lost, every word play isn't translatable. It's always a walk on the edge, you can't be too free but you also have to be creative. Now and then there's broad adulteration and delicate allusions get weakened, but sometimes translations are also stronger.

What are the benefits for viewers of subtitling over dubbing -or- dubbing over subtitling foreign TV and film?

En fördel, beroende på din synvinkel, av en textning över dubbling är att en utländsk film i undertexter måste vara tittade för att förstå vad som är händer, medan dubbade filmer kan relateras till bakgrunden. Visaren kan vanligtvis inte multitask utan att gå vilse, eftersom det inte är lätt att läsa flera saker samtidigt. Dubbat media, som media på betraktarens samma språk, kan enkelt sättas i bakgrunden medan de gör andra saker. I huvudsak skapar textning en fångenskaps publik med sin natur.