Hun att ha en realistisk uppsättning språk utan att göra äventyrligt orimligt svårt?

Latin (och i viss mån grekiska) brukade vara lingua franca under medeltiden. Senare blev franska språket för diplomati och adel. Alla som spelade roll [1] talar en lokal variation av nämnda språk som fortfarande skulle vara förståeligt av en annan talare. Till exempel Quebecois och franska eller amerikanska och engelska.

Så, du kan ha ett sådant språk som alla datorer pratar om. De ska kunna interagera med alla andra. Se till att varje dator talar språket från var de kommer att äventyra sig. Om inte, måste de hitta en lärare och lära sig språket. Det tar inte så mycket tid. Du kan lära dig vardagligt grammatik och ordförråd i ungefär tre till sex månader av (svår) studie. Det här är vad jag gör för alla mina spel.

Tja, nästan alla mina spel. Om spelet är inställt på ett avgränsat läge, kommer endast de språk som ligger runt nämnda plats att vara relevanta. Om jag sätter ett spel i 14th century Venice, behöver jag inte oroa mig för att datorerna pratar japanska. Om jag sätter in ett spel i korstogerna tror du bättre att alla lär sig Latin, Franska och Arabiskt ganska förbannad snabbt om de vill få något gjort.

Om du har boogly powers (aka magi eller psyonics eller vad som helst), kan du lära dig språk genom det.

Som en sidotal började Middle Earth som en inställning att spela med utvecklingen av olika språk, men de flesta tecken lyckas kommunicera tyst bra - och försenades vid portarna till Moria på grund av ett översättningsfel!

Filologin är bara cool. Och bara för att det är svårt att implementera i spelinställningen borde det inte vara ett hinder för att prova det förutsatt att det ökar spelets njutning .

[1] Varför, ja herre, jag har blått blod ... Vad med bönder? De behöver inte prata med utomstående, de måste jobba hårdare och betala skatt.

Det finns två sätt att tänka på.

Om du vill ha en riktigt enkel lösning? Förklara att "Common" är ett vanligt andra språk. Det är inte alls universellt - och när du flyttar längre bort från stora gränser och handelsvägar kan det helt försvinna - men det är vanligt att nästan alla kan känna det utan att anstränga trovärdighet. I mekaniska termer innebär det att datorer får språket gratis, men att NPC: erna bara vet det på GM: s eget gottfinnande - och även då kan de inte vara mycket bra på det utanför de få fraser som de brukar använda.

Det andra alternativet är att göra "vanligt" ett förenklat handelspråk som är kullerstensat tillsammans från andra språk med bara tillräckligt detalj för att förhandla fram avtal, men inte tillräckligt för att uttrycka komplexa abstrakta begrepp. Personligen gillar jag inte den här, eftersom de flesta verkliga handelsspråk tenderar att låna låneord fritt från sina modersmål och så kan uttrycka komplexa begrepp bara bra, men vissa människor gillar det.

En del bakgrund: språk delas bara så långt och brett som de kan kommuniceras. Någon längre än det, och variationer startar. Snart har du begripliga dialekter, då oförståliga dialekter och andra språk. Som du säger är tekniken det som gjorde hela länderna talar samma språk. Exempel: BSL är det brittiska teckenspråket. Det finns en formell lexikon och grammatik, men eftersom BSL inte kan skrivas (engelska är skrivet istället) är det starkt lokaliserat. Döva som lärde sig i olika skolor kan ha olika slang. Även grundläggande tecken, t.ex. de för färger eller siffror kan skilja sig mellan städer. Och det här är bara ett teckenspråk. Det finns dussintals där ute, med nästan ingen förståelse.

Så, om du har enkel, billig spridning av språk till alla (och alla kan läsa om det är skrivet), då Common skulle vara i stort sett densamma, med variationer beroende på individuella färdigheter.

Förslag: som GMJoe sa, gör vanligt ett andra språk. Behandla det som ett pidgin språk: inte alla talar det (oftast bara människor som reser), och inte alla talar bra. Grammatiken varierar beroende på lokala språk (eftersom pidgin tenderar att vara en bastardisering av två eller flera språk), och lexikonet innehåller många lokala ord. Ju längre spelaren är från sitt eget hemland, blir det här för dem. Spelpotential: detta är perfekt material för äventyr! Ett ord kan betyda en sak där du är från, och en annan annanstans. Vissa ord kan vara ofrivilliga i ditt hemland och dödliga förolämpningar långt söderut. Du kan använda detta till din fördel. Ännu värre, beroende på NPC: s förmåga att förstå (eller PC: ns förmåga att lära sig skillnaderna), kanske de inte kan få några nyanser över. Pidgin-språk utvecklas av praktiska skäl (vanligtvis handel).

Förslag 2: Under korstågens tider hade vissa korsfarare riddare grundläggande phrasebooks så att de kunde kommunicera på de lokala språken i de länder de korsade. Kanske kan du ge dina datorer något sådant. Det kan vara blygsamt felaktigt i vissa fall och / eller bara inkludera sådana undermärken som "jag vill gå inn / bordel / tempel". Det kan sakna några lokala dialekter, och lämna gott om utrymme för humoristiska / äventyrliga missförstånd.

Kom ihåg att en fullständig språkbarriär dehumaniserar (i allmänhet) NPC, medan allting gemensamt (även försök att lära sig något av varandras språk) är verktyg för att föra PC och NPC-enheter närmare varandra.

Det är en värld med stark magi på spel. Vanligt kan existera på grund av det. Det kan till exempel vara en viss lämplig guds gåva, som en handelsgud eller en gud som handlar om fred och enhet. Eller jag antar att en gud handlar om erövring och härskande erövrat territorium.

Om så är fallet kan det fungera men du vill att det ska fungera, inklusive att vara mer begränsat än ett riktigt språk. Kanske kan alla bara språket lära sig som om de vet hur man går, men vokabuläret kan aldrig förändras - så saker som är nyare än när språket gavs till människor har alla lokala variationer och är inte en del av det vanliga. Eller den gemensamma delen av språket, den del människor bara vet, är inriktad på den gudens bekymmer och om du vill prata om något annat måste du uttrycka det med bara de lediga orden.

Som sagt har jag spelat i en kampanj där inte varje karaktär hade ett gemensamt språk. Vanligtvis kan någon översätta, men i strid eller svåra diplomatiska situationer var det en faktor. En karaktär var långt ifrån och kommunicerades genom pantomime, eller i sällsynta fall upprepade ett ord han hade hört. I mitt fall gillade alla hur språkfrågan fungerade, men det skulle bero på gruppen av spelare.

Det enklaste sättet att hantera det är att överväga att ja, alla kungarier har lärt sig en gemensam tunga som ett handelsspråk. Det här är vettigt, särskilt i en värld av magi. Det gör emellertid inte att lära sig de primära språken i varje nation obetydlig. Tänk på den moderna världen: i ett visst land kan du nästan säkert hitta personer som du kan prata med på engelska. Individer i ett land svarar emellertid bättre när en utomstående stör in i sitt modersmål. Det är bekvämare och det visar respekt för sin kultur.

Dessutom, bara för att det finns medborgare som talar gemensamt tunga betyder det inte att alla gör det. Kanada har engelska och fransk-kanadensiska, eftersom det är nationella språk, men inte alla kanadensare vet nödvändigtvis franska, och det anses vara ett primärt språk. För ett land där den gemensamma tungan är sekundär, kan endast 1 av 5 medborgare vara flytande och ytterligare 1 till 5 kan förmodligen inte förstå något av det.

Slutligen slår svek och intriger samman i en sådan inställning. En fest som inte stör att lära sig andra språk finner att fiender kan kommunicera hela stridsplaner över huvudet och datorerna är ingen klokare. En partimedlem som vet det språket kan emellertid kunna lyssna på och lära sig om hinder som väntar på festen.

Sammanfattningsvis kan ett gemensamt språk tycks förenkla inställningen, men det hindrar inte behovet av att känna till de olika språken i världen. Att känna till en individs språk kan ge bonusar till sociala rullar, det förhindrar att en fest sitter fast på vagnens fel sida utan att det går att kommunicera, och det säkerställer att fiender inte kan plotta ditt underfall rätt under näsan.

Som sidnot kan liknande begränsningar användas med lokala dialekter i olika mänskliga nationer. Tänk på andra världskriget om alla sidor bara talade engelska, men hade fortfarande de olika accenterna. En tysk diplomat kan tycka att han är förtrogen när han reser i Frankrike på grund av hans accent, och ett liknande öde kunde komma över en fest.

Jag tycker att detta är ett mycket klassiskt exempel på "Realism vs Gameplay". Förbättra en av dem och den andra kommer att drabbas.

Men här är en idé: Ta en titt på jorden och modellera din inställning efter det, men släpp det faktum att alla talar engelska. Namnlösa: Det finns nämligen stora områden där människor pratar samma språk (engelska i Nordamerika, spanska i Sydamerika, även tyska i Centraleuropa). Får din part enas om ett språk de delar och fokuserar ditt äventyr mestadels i den regionen. Detta kommer att ha några intressanta effekter. Till exempel kan en dator vara utlänning och tala med en accent eller grovt missförstå kulturen. Att resa till ett språk utanför regionen kommer att vara exotiskt och roligt - PC: n kommer att behöva hitta en översättare eller kommer att kunna kommunicera med en liten delmängd av folket. Det kommer att finnas stora delar av världen som är mindre tillgängliga språkligt och det är realistiskt även idag.

Men jag hatar hur det påverkar spelningen. Du säger att det minskar värdet av att lära sig ett språk. Medan det är sant säger jag att det inte finns någon trevlig mekaniker för att lära mig ett språk jag är bekant med. Till skillnad från att investera i dina kampfärdigheter, är en språkförmåga i spelmästarens nåd - om jag lär mig dvärg och vi inte går där de faktiskt talar det, är det en slösad förmåga. Värre, om vi åker dit och jag är den enda som talar det, nu har de andra spelarna en dålig tid. Och slutligen, om två av oss lär det, är det mindre värdefullt för var och en av oss. Även om du har dem reser till en region där de inte talar språket och får dem att stanna där under en längre tid, skulle det fortfarande vara dåligt spel - spelarna kommer inte att känna att de har en fördel att lära sig det, de kommer att känna sig tvungen att lära sig för att njuta av spelet. Och det kommer att bli bortkastat XP när de flyttar.

I "Realism vs Gameplay" föredrar jag starkt gameplay. Därför försöker jag undvika språkfrågan helt när jag gör min egen inställning. Jag har dialekter och variationer för att kunna (N) PC-ljud låta främmande och exotiska, jag har främmande / forntida språk för att få saker att se ut som "utomjordiska", men jag kommer att gå långt för att inte straffa spelarna för att inte investera i en färdighet kan de inte se tydlig avkastning i.