Frågor om slutet av Station 11

2

Kan någon förklara slutet på den nya Station 11 för mig?

Jag tyckte om det men var lite förvirrad. Är Station 11 en metafor för flygplatsen?

    
uppsättning dave 30.06.2015 23:03

1 svar

1

Nej. Station elva är en metafor för hur världen har kollapsat efter apokalypsen och drömmen att de på något sätt kommer att kunna komma hem (till en oskadad jord). Ironi och faktiskt bokens centrala ingrepp är att det finns inget sätt att komma tillbaka till vad de hade tidigare.

There has been a schism. There are people who, after fifteen years of perpetual twilight, long only to go home, to return to Earth and beg for amnesty, to take their chances under alien rule. They live in the Undersea, an interlinked network of vast fallout shelters under Station Eleven’s oceans. There are three hundred of them now.

Avslutningen av boken finner att "resesymfoni" har gjort sitt hemvist i en övergiven flygplats och vår hjälte läser tituläret, stirrar ut ur fönstret på de mothballed flygplanen och längtar efter att återvända till det gamla dagar:

Clark looks up at the evening activity on the tarmac, at the planes that have been grounded for twenty years, the reflection of his candle flickering in the glass. He has no expectation of seeing an airplane rise again in his lifetime, but is it possible that somewhere there are ships setting out? If there are again towns with streetlights, if there are symphonies and newspapers, then what else might this awakening world contain? Perhaps vessels are setting out even now, traveling toward or away from him, steered by sailors armed with maps and knowledge of the stars, driven by need or perhaps simply by curiosity: whatever became of the countries on the other side? If nothing else, it’s pleasant to consider the possibility. He likes the thought of ships moving over the water, toward another world just out of sight.

    
svaret ges 30.06.2015 23:25