Is flöde som skiljer sig från Magnus Effecten? Om så, hur?
The production of lift is much more complex than a simple differential pressure between upper and lower airfoil surfaces. In fact, many lifting airfoils do not have an upper surface longer than the bottom, as in the case of symmetrical airfoils. These are seen in high-speed aircraft having symmetrical wings, or on symmetrical rotor blades for many helicopters whose upper and lower surfaces 4-8 are identical. In both examples, the only difference is the relationship of the airfoil with the oncoming airstream (angle). A paper airplane, which is simply a flat plate, has a bottom and top exactly the same shape and length. Yet, these airfoils do produce lift, and “flow turning” is partly (or fully) responsible for creating lift. As an airfoil moves through air, the airfoil is inclined against the airflow, producing a different flow caused by the airfoil’s relationship to the oncoming air (my emphasis). PHAK pp.97-98
På vilket sätt är "flödesvändningen" förklarad ovanför annorlunda än Magnus-effekten (Bernoullis princip)? Finns det någon grundläggande skillnad mellan de två? Är de inte samma eftersom de båda använder en hastighetsskillnad i luftflödet mellan en övre och nedre yta på en flygplatta för att producera lyft?
2 svar
När luft kommer i kontakt med en låddörr eller vad som helst i vinkel, kommer det att vilja följa överytan neråt (på grund av viskositet). Luft kommer att försöka hålla fast vid ytan så mycket som möjligt, det brukar misslyckas över 15 ° eller så.
När flödet sticker, kommer den del exakt vid ytan att ha nollhastighet. Ovanför den delen (lager) blir det lite snabbare och så vidare. Tänk på lagren inom 2-3 cm av den övre ytan (det är gränsskiktet).
Eftersom det översta lagret är det snabbaste och botten är den långsammaste, kommer luften att sänkas ner (som en tank med olika hastigheter för de olika spåren).
Fenomena kan betraktas som en kraft som pekar ner och orsakar att luftströmmen böjer sig. Med flygplans reaktion är en motsatt kraft uppåt.
Den här nedåtgående rörelsen drar luften ovanifrån och styr den ner, vilket orsakar nedkylningen. Att flyga framifrån och ner är uppvärmningen.
Denna rusning av luft ovanför ytan minskar trycket, under det motsatta händer men i mindre omfattning. Slutresultatet är tryckskillnad och luften nedan trycker upp mot det lägsta trycket.
Flödesvarvning:
Ovan anses flödessvängning, vridningen kan bli mer uppenbar när man tittar på vad som händer med luften med en passande flygplatta. Det brukar avbildas så här:
(Källorochmer: allstar.fiu.edu , den här videon och den här videon .)
Ovanstående är en annan referensram för att se hur hissen skapas. Det har ingenting att göra med Magnus-effekten. Se PKs svar , båda är lyft , båda kan beskrivas på många sätt.
Magnus-effekten:
Den Magnus-effekten är vanligtvis en spinncylinder eller -kula, där de övre och nedre ytorna ändrar hastigheten på flöde på motsatta sätt. Till exempel, i en backspinn, rör sig den övre ytan i samma riktning som luftströmmen, ytterligare accelererar luften nära den övre ytan och ytterligare drar mer uppvattning, etc.
( Källa )
Dynamisk lyft skapas alltid med "flödesvändning", eller mer exakt, genom att lägga till viss vertikal impuls mot det kommande flödet.
Det finns flera och likvärdiga sätt att beskriva detta:
Det är som med en båt, där uppdrift kan både beskrivas av volymen av vatten som förskjutits av båten eller det statiska trycket som verkar över det ytskydda vätskeskrovets yta. I alla fall får du samma resultat, om än på olika sätt.
I ditt fall är "flow turning" metod 1 och Bernoulli är metod 2. Båda beskriver samma underliggande process, om än på olika sätt.
Läs andra frågor om taggar aerodynamics airfoil Kärlek och kompatibilitet Skor Gear 12 Stjärntecken Grunderna