Vad innebar psykiatrireformen och när trädde denna i kraft?

Psykiatrireformen genomfördes 1 januari 1995. Kommunerna fick då ett ökat och förtydligat ansvar för personer med psykisk störning som inte är i behov av sluten aktiv psykiatrisk vård. Syftet med reformen var att öka de långvarigt psykiskt stördas livskvalitet och delaktighet i samhället.

Läs mer

Med detta i åtanke, vad gör man på ett mentalsjukhus?

Numera heter det i Sverige sluten psykiatrisk vård. Dessa är oftast integrerade med resten av ett vanligt sjukhus eller belägna i en sidobyggnad. På en psykiatrisk vårdavdelning behandlas patienten under den mest kritiska sjukdomstiden, till exempel efter ett första insjuknande och då man ska inleda en medicinering. Med hänsyn till detta, vad hände när mentalsjukhusen stängde? Efter reformen Tusentals psykiskt sjuka får ingen vård och klarar sig inte i samhället. Många blir hemlösa och/eller missbrukare. De skulle lämna mentalsjukhusen och hjälpas till ett eget liv ute i samhället.

Vem stängde mentalsjukhusen?

Under nästan ett sekel behandlade man patienter med psykiatriska diagnoser på Långbro sjukhus. Hundra år som inleddes med övervakade långbad och avslutades med en psykiatrireform som stängde samtliga stora mentalsjukhus i hela landet. Dessutom, när stängdes ulleråker? Sjukhuset är nedlagt sedan flera år. År 1988 upphörde Ulleråkers sjukhus att vara en egen förvaltning och blev en del av Akademiska sjukhusets psykiatridivision. Sedan dess har antalet vårdplatser reducerats och när den sista psykiatriska verksamheten flyttades från Ulleråker fanns cirka 100 slutna vårdplatser.

Vad händer efter en lobotomi?

Krampanfall, apati, sänkt uppmärksamhetsnivå och asocialt beteende var några oönskade sidoeffekter som kunde drabba patienterna. Och elva av de 136 lobotomerade patienterna avled efter operationen. Men trots problemen slog lobotomi igenom stort som en modern behandlingsform i hela USA. Och en annan fråga, hur förändrades synen på mentalsjukhusen? Mentalsjukvården. Man brukar säga att synen på psykiska sjukdomar förändrades med sekelskiftet 1800 i Sverige. Under 1800-talet började man inse att personer med psykiska sjukdomar faktiskt led av sjukdomar vilka kunde botas. Man ansåg inte att psykiskt sjuka var vansinniga, besatta eller dåraktiga längre.

Hur ser den psykiatriska vården ut idag?

Psykiatrisk behandling har på senare tid i allt större utsträckning knutits till specifika diagnoser. Detta visar sig i riktlinjer för bedömning och behandling av psykiatriska problem och i aktuella behandlingsmanualer. Synen på psykisk sjuklighet efterliknar somatikens syn på sjukdomar. Därmed, hur behandlades psykiskt sjuka förr? I äldre tider hanterades »dårar« eller sinnessjuka i Sverige på ett likartat sätt som andra utsatta och svaga grupper i samhället, till exempel fattiga, gamla och sjuka. Dessa kunde tas om hand i de så kallade helgeandshusen. På de medeltida hospitalen vårdades däremot särskilt de spetälska.

Och en annan fråga, hur utfördes lobotomi?

I allt fler fall blev lobotomi en förstahandsbehandling. Freeman var som en artist med sin ishacka och sin hammare. När han kom till ett mentalsjukhus rullades patienterna in i salen där han skulle framträda. Ett tiotal ingrepp under ett och samma pass var ingen omöjlighet.