Vad avgör vilket grundämne det handlar om?

Antalet protoner i kärnan kallas atomnummer, och bestämmer vilket grundämne det rör sig om. Summan av protoner+neutroner i en atomkärna kallas masstal. Atomer med samma atomnummer men olika masstal kallas isotoper.

Läs mer

På motsvarande sätt, vilken partikel avgör vilket ämne det är?

Atomen består av en liten positivt laddad kärna

Antalet protoner, som är samma sak som atomnumret, bestämmer vilket grundämne det är. Väte har till exempel atomnumret 1 eftersom det finns en proton i kärnan. Atomer med samma antal protoner, men olika antal neutroner kallas isotoper. Vad är en atom? Ordet atom betyder odelbar. Idag vet man att det finns ännu mindre partiklar än atomen. En atom av grundämnet järn. I atomkärnan syns protoner som här är avbildade i röd färg och neutroner som är avbildade i blått.

Följaktligen, hur mycket väger 1 proton?

En proton har en positiv (elektromagnetisk) laddning med ett värde motsvarande en elementarladdning e = 1,602×10^-19 coulomb. Massan är 1,6726×10^-27 kg (1,00727647 u, 938,27 MeV/c²) vilket är 1836,15 gånger elektronens massa. Med detta i åtanke, hur mycket väger en neutron? Olika antal neutroner i kärnan ger upphov till olika isotoper av ett grundämne. Neutronen har ingen elektrisk laddning, den är neutral, har spinn ½, och massan 939,573 MeV/c² (1.6749 × 10⁻²⁷ kg, eller 1,00866490 u, aningen mer än protonen).

Dessutom, vad är vätets masstal?

I atomfysiken används huvudsakligen kunskapen om grundämnets masstal och atomnummer. I exempel 1 har vätet dessa antal av respektive partikel: Protoner = Atomnummer = 1. Neutroner = Masstal -atomnummer = 3-1 = 2. Vad är en Joniseringsenergi? Det krävs en viss energi för att jonisera en atom. Denna mängd energi kallas joniseringsenergi. Joniseringsenergin varierar mellan alla atomslag. Energin som krävs för att en elektron ska lämna atomen är mindre desto längre ut elektronen är från atomkärnan i och med att kärnan då inte håller lika hårt i elektronen.

Hur uppstår en Molekylbindning?

Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning. Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Hur uppstår Linjespektrum? Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla. De uppstår när elektronerna i ljuskällans (eller mellanliggande materias) atomer övergår från en energinivå till en annan.

Kan man atomer?

Man tänkte sig dem som runda hårda bollar som inte gick att dela upp i mindre delar. Nästan hundra år senare, i slutet av 1800-talet, gjordes en ny upptäckt. Atomer kan skicka ut ännu mindre partiklar - elektroner. Alltså kan inte atomer vara den minsta beståndsdelen i all materia.