Vilka organismer som kan göra fotosyntes?

Hos växterna (Plantae) och eukaryota alger sker fotosyntesen i färgade (oftast gröna) växtdelar i de cellorganeller som kallas kloroplaster. Kloroplasterna begränsas utåt av ett dubbelt membran och är uppfyllda av sammanhängande membranblåsor, tylakoider. Tylakoidmembranerna innehåller olika slags proteinmolekyler.

Läs mer

Hur förklarar man kolets kretslopp?

Från atmosfären tar växterna upp koldioxiden, genom fotosyntesen, och bildar kolhydrater. När en växt sen dör, bryts den ner, och det mesta av kolet bildar återigen koldioxid, som hamnar i atmosfären. Eller, så kommer ett djur och äter upp växten, för att få energi och för att växa. Vad är växternas livscykel? Livscykeln kan definieras som den tidsperiod som går från födseln (eller grobarhet om det är en växt) till dess död. Det kan vara mer eller mindre kort beroende på arten, den miljö den lever i och de förhållanden den måste möta, och även om vi pratar om de växter vi odlar, vården vi ger dem.

Kan växter göra cellandning?

Fotosyntesen och cellandningen sker på helt olika ställen i växtcellen, fotosyntesen i kloro- plasterna och cellandningen i cellplasman och mitokondrierna. För växterna och andra grupper med fotosyntes gäller att energin i de energirika ämnen som bil- das under fotosyntesen måste bli tillgänglig. Med tanke på detta, vilken typ av energiomvandling sker i fotosyntesen? Fotosyntesen innebär i korthet att koldioxid och vatten omvandlas till kolhydrater och fritt syre under tillförsel av ljusenergi. Som katalysator under processen hos gröna växter fungerar klorofyllet. Förutom kemisk omvandling av två ämnen sker alltså en energiomvandling från ljusenergi till kemiskt bunden energi.

Med tanke på detta, hur frigörs energi när den behövs i organismers celler?

I cellandningen oxideras en energikälla, och cellen erhåller ATP (adenosintrifosfat). Enklare uttryckt: I cellandningen förbränns glukos med hjälp av syre. Det bildas koldioxid och vatten, och förstås frigörs energi. Energin som frigörs tas om hand i form av ATP. Vilken roll har Nedbrytarna? En nedbrytare bryter ner organiska substanser i naturen eller i organiskt avfall och omvandlar dem till koldioxid, metangas, fettsyror, vatten, värme och så vidare. Beroende på om det sker i aerob eller anaerob miljö kan detta bidra till kretsloppet för kol och andra biogeokemiska kretslopp.

Följaktligen, vad har nedbrytarna för funktion?

Nedbrytare är de bakterier, insekter och svampar som bryter ner organisk material från djur och växter. Och därefter, vilken roll spelar nedbrytarna i en näringskedja? Nedbrytarna spelar en viktig roll i en näringkedja. När de äter upp spillning eller döda djur- och växtdelar bryts näringen ner till ämnen som de gröna växterna kan ta upp och använda igen.

Följaktligen, vad bildas i glykolysen?

Glykolys (från glykos, äldre term för glukos, och -lysis, nedbrytning) är en metabol process där en glukosmolekyl bryts ned till två stycken pyruvatmolekyler. Den fria energin som utvinns ur reaktionerna används för att bilda högenergiföreningar i form av ATP-molekyler och NADH.