På vilket sätt utsätts vi för strålning varje dag?

Denna strålning kallas naturlig bakgrundsstrålning och genomsnittssvensken får cirka 1 mSv (millisievert). Strålningen från rymden är normalt ganska liten, ungefär 0,3 mSv per person och år i Sverige. Ju högre upp man kommer desto högre blir strålningen.

Läs mer

Hur stor är bakgrundsstrålningen?

Den naturliga strålningen som vi dagligen får från rymden, vår egen kropp och marken (radon undantaget) ger under ett år en stråldos på 1-2 millisievert (mSv). Omräknad per timme ger den naturliga strålningen en stråldos på 0,0001-0,0002 millisievert (mSv). Med tanke på detta, vilka försvarsmekanismer har kroppen mot radioaktivitet? Kroppens försvar mot fria radikaler är att skapa antioxidanter, vilka fungerar som ett motmedel. När strålningen ökar kan kroppen skapa mer antioxidanter som neutraliserar hotet. Vissa djur, till exempel flyttfåglar, har låga halter av antioxidanter och verkar inte klara låga stråldoser speciellt bra.

Och en annan fråga, hur kan man upptäcka och mäta radioaktiv strålning?

När man skall mäta strålning eller radioaktivitet använder man en detektor eller en dosimeter. Detektor används för att söka av områden eller varna för strålning. Dosimeter används för att logga och varna för personlig exponering. Dessutom, hur använder man jodtabletter? Jodtabletter skyddar kroppen

De som bor i närheten av kärnkraftverk har fått jodtabletter att ta om radioaktivt jod skulle spridas i luften. För att få bästa möjliga skydd ska man ta dosen så snabbt som möjligt efter att utsläpp av radioaktivt jod har blivit känt. Man ska inte ge jodtabletter till djur.

Vilka yrkesgrupper kan riskera att få höga stråldoser?

Vilka yrkesgrupper kan riskera att få höga stråldoser? De som arbetar i kärnkraftverk, gruvor och industrier som hanterar kärnbränsle, sjukvårdspersonal som ger patienter strålbehandling, personal som strålbehandlar medicinsk utrustning m.m. Hur mycket strålning klarar man? En stor akut dos ger stora skador på bland annat slemhinnor och blodceller, och i värsta fall dör den utsatta personen direkt. Utsätts man för minst 1000-2000 mSv under en kort tid kan man bli akut sjuk. En strålskadad person som snabbt får sjukhusvård kan överleva en stråldos på minst 4000 mSv.

Hur mycket radioaktiv strålning är farlig?

Strålsjuka. Ifall hela kroppen exponeras för en mycket hög stråldos (över en sievert, det vill säga 1000 millisievert) under en kort tid, utvecklas strålsjuka. En stråldos på mer än 8 sievert under en kort tid leder med stor sannolikhet till döden. Dessutom, hur farlig är bakgrundsstrålning? Den kosmiska strålningen orsakar stadens invånare en dos på cirka 0,8 mSv i året. Den kosmiska strålningen orsakar flygpersonalen en årlig dos på högst cirka 5 mSv i året. Det går i praktiken inte att skydda sig mot kosmisk strålning. Den kosmiska strålningen kommer från yttre rymden och från solen.

Dessutom, vad är strålningssjuka?

Strålsjuka är en sjukdom som uppstår till följd av att en individ exponerats för joniserande strålning, till exempel efter röntgenstrålning, en kärnkraftsolycka eller kärnvapendetonation. Symptomen beror på en omfattande förstörelse av celler; de organ som har många celler under delning drabbas hårdast.