Brittiska medborgare är säkert inte begränsade till 90 dagar i någon 180-dagarsperiod. Innan jag förklarar de regler som gäller för dig, låt oss överväga var gränsen för 90 dagar i någon 180-dagarsperiod kommer från, nämligen artikel 5 i Schengengränsskoden :
Entry conditions for third-country nationals
For intended stays on the territory of the Member States of a duration of no more than 90 days in any 180-day period, which entails considering the 180-day period preceding each day of stay, the entry conditions for third-country nationals shall be the following:
[…]
"Tredjelandsmedborgare" betyder alla som inte är medborgare i EU (teknisk EES / Schweiz). Denna regel gäller inte uttryckligen för dig.
Vidare föreskrivs i samma förordning också:
Scope
This Regulation shall apply to any person crossing the internal or external borders of Member States, without prejudice to:
(a) the rights of persons enjoying the right of free movement under Union law; […]
Som brittisk medborgare är du "en person som åtnjuter rätten till fri rörlighet enligt unionslagstiftningen" och dessa regler om fri rörlighet trumpar varje Schengenregel.
Det finns dock en typ av 90-dagars gräns som gäller för dig, särskilt i Direktiv 2004/38 / EG , enligt vilken artikel 6 föreskriver att
Union citizens shall have the right of residence on the territory of another Member State for a period of up to three months without any conditions or any formalities other than the requirement to hold a valid identity card or passport.
Det är så omfattande som det blir. Det innebär att om du tänker stanna mindre än tre månader i något EU-land kan du göra det utan att uppfylla något speciellt krav förutom att du kan bevisa att du är brittisk medborgare (dvs. att ha ett pass). Högst kanske du måste anmäla din närvaro till myndigheterna, som förklaras på europa .eu .
I motsats härtill lyder artikel 7:
All Union citizens shall have the right of residence on the territory of another Member State for a period of longer than three months if they:
(a) are workers or self-employed persons in the host Member State; or
(b) have sufficient resources for themselves and their family members not to become a burden on the social assistance system of the host Member State during their period of residence and have comprehensive sickness insurance cover in the host Member State; or
(c)
— are enrolled at a private or public establishment, accredited or financed by the host Member State on the basis of its legislation or administrative practice, for the principal purpose of following a course of study, including vocational training; and
— have comprehensive sickness insurance cover in the host Member State and assure the relevant national authority, by means of a declaration or by such equivalent means as they may choose, that they have sufficient resources for themselves and their family members not to become a burden on the social assistance system of the host Member State during their period of residence; or
(d) are family members accompanying or joining a Union citizen who satisfies the conditions referred to in points (a), (b) or (c).
Det här är en av de platser där du kan hitta en referens till att vara en arbetare osv. Så här fungerar det är att om du är arbetstagare (eller student eller har tillräckliga resurser) då har du definitivt rätt att stanna, eventuellt < a href="http://europa.eu/youreurope/citizens/residence/documents-formalities/registering-residence/index_en.htm"> efter att du registrerat dig på något sätt .
Men även om du inte uppfyller några av villkoren är det en vridning. Du kan inte häktas eller tvingas avlägsnas och vanligtvis kan du inte ens bötas bara för att du är närvarande i mer än 90 dagar på en medlemsstats territorium. Vad den här artikeln innebär är att medlemsstaten då kan be dig att lämna, vilket är mycket svårare enligt artikel 6.
Vissa länder erbjuder också mer generösa villkor och de flesta hanterar inte dessa krav aktivt så att 90-dagarsgränsen bara blir relevant när du bor någonstans och behöver fylla i några formaliteter, som att få ett personligt skattenummer, öppna ett bankkonto, etc. Du kan då bli ombedd att få ett adressbevis (till skillnad från Storbritannien, många länder har ett obligatoriskt registreringssystem) och att visa att du har rätt att bo i landet.
Dessa regler är särskilt relevanta när man försöker få sociala förmåner (se "inte att bli en börda för socialhjälpsystemet" enligt artikel 7.1 b). Så om du inte behöver registrera dig och inte locka uppmärksamhet åt dig själv, säg genom att ansöka om några fördelar, kommer ingen att fråga dig något. Du har inte rätt för att stanna kvar i landet, men tills du slår en punkt där du måste bevisa att du kvalificerar, är det inte olagligt att heller göra det.
I övrigt gäller tröskelvärdet för ett land i taget, så 90 dagar i Grekland följt av 90 dagar på Cypern följt av 90 dagar i Bulgarien, etc. är i alla fall OK.