Varifrån härstammar det svenska språket?

Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, vilket var det språk som talades av de germanska folken i Skandinavien.

Läs mer

Och därefter, vem bestämmer över språkets utveckling?

Regering och riksdag är med och styr språket genom bland annat lagstiftning. Språklagen är stiftad för att reglera samhällets skyldigheter och för att säkerställa att invånarna alltid ska kunna kommunicera med myndigheterna på svenska, samt i vissa områden även på samiska, finska och meänkieli. Hur har lånord påverkat svenskan? Förändringar i språket

Några sådana förändringar är: Under hela medeltiden, omkring år 1000–1500, var påverkan från tyskan stor, framför allt på ordförrådet: arbete, betala, bli, möjlig är alla tyska lånord. Tyska var ett viktigt långivande språk ända in på 1900-talet. Dagens tvåkasussystem införs.

Följaktligen, hur påverkade franskan det svenska språket?

Under 1600-talet fick franska lån som ateljé, byrå, staty och medaljong fäste i svenskan. Under 1700-talet fortsatte franskans inflytande på svenskan. Fransk kultur och litteratur beundrades och inom de högre samhällsklasserna användes franska i både skrift och tal. Franska lånord i svenska från den tiden är t. Med detta i åtanke, vilken undergrupp tillhör svenskan? Svenskan tillhör den stora indoeuropeiska språkfamiljen och är mer eller mindre avlägset släkt med flertalet av dagens europeiska och vissa asiatiska språk.

Därefter, vad innebar stavningsreformen?

Stavningsreformen förändrade bland annat hur v– och t-ljudet skulle återges i skrift: f, fv och hv som beteckning för v-ljudet ersattes med ett v, och dt som beteckning för t-ljudet ersattes med ett eller två t. Svenskarna gick alltså från att skriva lif, hufvud, hvem och rödt till att skriva liv, huvud, vem och rött. Med tanke på detta, hur när man använder språket som maktmedel? Makt är även något som utövas av alla. Med språk och språkliga fenomen kan vi visa makt och motstånd. Genom språk kan vi alltså utöva makt. Med hjälp av språket kategoriserar vi vår värld, formar våra tankar och uttrycker oss själva och våra behov i samspel med andra.

Därefter, vilken betydelse har politiska beslut för språkets förändring?

Det har alltid fattats beslut som har haft större eller mindre betyd- else för svenskan och de övriga språken i Sverige. I den meningen kan man säga att det alltid har förts någon form av språkpolitik. Språkpolitiken har dock inte lyfts fram som ett eget politikområde med egen lagstiftning och myndighetsstruktur. Vem förändrar språket? Under Hansatiden fick vi en stor mängd lånord från lågtyskan. Därefter fick franskan stort inflytande på svenskan, och just nu är det engelskan som bidrar med många nya ord och uttryck. Andra förändringar kan handla om att språket i många sammanhang blir mindre formellt.

Med hänsyn till detta, hur påverkade hansan det svenska språket?

De fick stor betydelse för framväxten av många svenska städer – en utveckling som tog fart under 1200-talet. Vårt språk är därför fyllt med tyska låneord som rör städernas förvaltning och näringar, t. ex. betala, borgmästare, handel, köpman, mynt, rådhus, skräddare, slaktare, snickare och stad.