Vad menas med att en elektron är Delokaliserad?

En delokaliserad elektron är en elektron som inte deltar i en specifik bindning. I till exempel en bensenmolekyl använder varje kolatom en elektron till bindningen med väteatomen och två till enkelbindningar med grannkolatomerna.

Läs mer

Hur många elektroner får plats i varje skal?

Antalet elektroner per skal

K-skalet är det första (innersta) skalet, alltså har det 1 som nummer. Via formeln konstaterar vi att det max kan finnas två elektroner i det skalet. På samma sätt kan vi konstatera att det får plats 8 elektroner i L-skalet (n = 2) och 18 elektroner i M-skalet (n = 3). Hur många elektroner får det vara i varje skal? Oktettregeln är en enkel regel som tillämpas i kemin. Den säger att atomer tenderar att kombineras på ett sådant sätt att varje atom innehåller åtta elektroner i sitt yttersta skal (undantag är väte och helium).

Hur många elektroner får plats i skal K och i skal l?

Skalets nummer räknat från kärnan	Max elektroner i ett inre skal	Max elektroner i yttersta skal
1 (K-skal)	2	2
2 (L-skal)	8	8
3 (M-skal)	18	8
4 (N-skal)	32	8

Därmed, vad är en elektronfördelning? Det kallas aufbau-principen. Det går ut på att varje elektron hamnar där den får så låg energi som möjligt. Hur hög energi de olika orbitalerna i varje grundämne har, har man kommit fram till genom att göra experiment och mäta.

Hur är det periodiska systemet uppbyggt?

De lodräta raderna (kolumnerna) i periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Det finns 18 grupper och sju perioder. Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaper. Det beror på att de har samma antal valenselektroner, alltså elektroner i det yttersta elektronskalet. Man kan också fråga hur bildas Ädelgasstruktur? Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning.

Och en annan fråga, vilka är de 7 energiformerna?

Sammanfattning

• Det finns många olika former av energi, som lägesenergi, kemisk energi, rörelseenergi, värme, kärnenergi, strålningsenergi och även ljud.
• Det kan bara omvandlas, från en form till en annan.

Vilka Energiomvandlingar sker i vardagen? Energi

• Lägesenergi.
• Rörelseenergi.
• Värmeenergi.
• Strålningsenergi.
• Massa.
• Kemisk energi.
• Elektrisk energi.

Och därefter, vilken energiform har högst kvalitet?

Om någonting har hög energikvalitet kan alltså en stor del av energin omvandlas till nyttig arbete. Ge exempel på energiformer med låg och hög kvalitet. Värmeenergi har låg kvalitet, medan elektrisk energi har hög kvalitet.