Vad är Ransoneringssystem?

Ransoneringen i Sverige kom under andra världskriget att ha ett ransoneringssystem som var snarlikt det under första världskriget, med ransoneringskort. Det första beredskapsarbetet var att göra en grundlig och tillförlitlig inventering av Sveriges tillgångar av livsmedel.

Läs mer

Vad innebär Ransoneringarna?

Ransonering betyder att man fördelade den mat som fanns så att den skulle räcka till alla. Varje hushåll fick ett antal kort eller kuponger som gav dem rätt att köpa en viss mängd mat. Saker som smör, bröd, kaffe, mjöl och potatis ransonerades under både första och andra världskriget. Varför blev det matbrist i Sverige under första världskriget? Orsaken brukar vara att handelsvägarna spärras och att en isolation uppstår, så att tillförseln av livsmedel och så kallade insatsmedel till lantbruken som gödningsämnen och fodertillskott hindras.

Man kan också fråga hur levde människorna under första världskriget?

Känslan av utanförskap var vanlig bland många soldater och en del soldater kände en stor lust att återvända till livet i skyttegravarna trots att de visste vilka fasor de skulle möta. Den tyske soldaten Helmut Zschulte skrev alldeles före sin död i slutet av 1917: ”Jag är rastlös. På motsvarande sätt, vad hände i sverige efter första världskriget? Kriget skulle ha många konsekvenser för Sverige, främst utbredd hungersnöd som resulterade i kravaller. Vissa menar att rädslan för folkets vrede är en av de viktigaste drivande krafterna till att Sverige strax efter krigets slut blev en demokrati.

Vad var syftet med skyttegravar?

En skyttegrav, alternativt skyttevärn som enhet, är en typ av militär fortifikation, som i sin enklaste form utgörs av ett manshögt dike med syfte att skydda personal och materiel i strid, samt för att underlätta att föra fram förstärkningar till ett hotat frontavsnitt från sidorna. Vad åt soldaterna under första världskriget? Varje armékår hade två fältbagerier om vardera tolv ugnar. Varje dag skulle 80 000 bröd kunna bakas åt kårens 40 000 man. I den dagliga ransonen för soldaterna ingick 750 gram bröd (eller 500 gram kex). Det var sällan bageriernas kapacitet som var problemet när soldaterna fick gå hungriga, utan som så ofta logistiken.

Vad var skyttegravarna på västfronten?

Byggandet av skyttegravar på västfronten

I och med att läget låste sig och fronten stannade på stället under hösten 1914, tillbringade soldaterna en längre tid i sina ställningar. Då hade man tid att utveckla gångarna så att groparna sammanlänkades med varandra och bildade ett nätverk av skyttegravar. På vilket sätt bidrog striderna på östfronten till den ryska revolutionen? Offensiven blev en stor framgång för ryssarna och flera österrikiska arméer bröt samman och i slutet på juni stod Österrike på gränsen till kollaps. Nu tvingades Tyskland samla ihop några divisioner för att undsätta Österrike. Tyskarna lyckades därmed förhindra en rysk genombrytning på östfronten.

Vad ur historien brukades i Dolkstötslegenden?

Enligt dolkstötslegenden var det den svaga tyska regeringens fel att Tyskland hade förlorat kriget. Den tyska militärmakten var obesegrad, men hade blivit tvingade att kapitulera efter att ha fått en dolkstöt i ryggen av politikerna som svikit kejsarriket och armén genom att sluta fred med fienden...