Vad menas med kondensering och förångning?

Kondensering[redigera | redigera wikitext]

Vätska som har kondenserat från ånga kallas för kondensat. Vatten som ses på utsidan av ett kallt glas en varm dag är kondens. Motsatsen till kondensering är förångning, då en vätska övergår till gas eller ångform.

Läs mer

Vad innebär Stelning?

När ett ämne i flytande form övergår till fast kallas det för stelning. Exempelvis vatten stelnar (blir till is) vid 0 ºC (grader Celsius). Men för andra ämnen gäller andra temperaturer. Och en annan fråga, vad händer när ett ämne blir varmare? När molekylerna vibrerar allt kraftigare, börjar de lösgöra sig från varann. Här börjar en del molekyler bryta sig loss ifrån andra och de flyger iväg! De förvandlas till vattenånga. När vi säger att någonting blir varmare, betyder det att molekylerna ökar i energi, och rör sig snabbare än tidigare.

Vad är ett aggregationstillstånd?

aggregationstillstånd, olika tillstånd som ett ämne kan befinna sig i. Det finns tre huvudtyper av aggregationstillstånd: gas, vätska och fast form. Plasma (joniserad gas) betecknas ibland som ett fjärde aggregationstillstånd. Med tanke på detta, vad kallas den värmemängd som omsätts vid förångning respektive kondensering? Ångbildningsvärme är den energi som åtgår för att ombilda vatten till ånga (mättad ånga) och som sedan återvinnes när ångan kondenserar. För att omvandla 1 kg vatten (1 liter) med tem- peratur 100 °C vid atmosfärstryck till ånga med samma temperatur och tryck åtgår 2258 kJ/kg (0,6 kWh).

När uppstår kondensation?

Kondens uppstår när varm och fuktig inomhusluft träffar en kallare yta (t. ex. ett fönsterbleck) och fukten fälls ut som små vattendroppar. Om kondensen inte torkar kan den leda till röta och svamp. Följaktligen, vad händer vid stelning? Stelning (från vätskefas till fast fas)

Det som händer här är att vattnet har frusit, eller stelnat som man också kan säga, och gått över från vätskefas till fast fas. När detta sker avges värme till omgivningen. Temperaturen som behövs för att detta ska ske är den samma som smältpunkten för ämnet.

Man kan också fråga hur många aggregationstillstånd finns det?

I skolan fick man lära sig om de tre aggregationstillstånden som all materia kunde inta (fast form, vätska och gas). I det fasta tillståndet innehåller materian så lite energi att atomerna inte kan röra sig i förhållande till varandra fast de vibrerar. De sitter ihop i en kristall eller motsvarande. Har alla ämnen tre former? Nästan all materia går att hitta i tre så kallade aggregationsformer eller faser: fast fas, vätskefas och gasfas. Luften som du andas innehåller bland annat syre i gasfas. Vattnet som du dricker består av vatten i vätskefas och trottoaren som du går till skolan på är asfalt som består av ämnen i fast fas.

Hur påverkas olika material av värme?

All materia består av atomer och ju varmare något blir desto snabbare rör sig, dessa atomer, eller rättare sagt ju högre värme desto fortare rör sig atomerna i ämnet. Om något rör sig fortare kommer det att ta mer plats vilket innebär att om temperaturen på en metallbit höjs kommer metall biten att bli lite större.