Hur märker vi tröghet i vardagen?

Ett annat exempel på tröghet i vardagen är när man är och handlar, och har en fullastad kundvagn med matvaror framför sig. Om kundvagnen står still märker man att det krävs en del kraft för att sätta den i rörelse, och när den väl är i rörelse kan man behöva ta i rejält för att få stopp på den eller få den att svänga.

Läs mer

På motsvarande sätt, hur och varför rör sig kroppar?

Det är ändamålsenligt att indela rörelser i olika slag. Kroppar kan röra sig rakt fram, rotera, vibrera eller strömma. Växelverkan med någon annan kropp kan ändra kroppens rörelse, dvs. en kropp i vila kan komma i rörelse, kroppens hastighet kan öka eller minska eller ändra riktning. När upplever man tröghet? Den inneboende förmåga ett föremål har att motstå en rörelseändring kallar man för tröghet. Det är den som gör att det krävs en kraft för att ändra rörelsen hos ett föremål. Föremål med större massa har större tröghet, vilket innebär att de är svårare att sätta i rörelse eller ändra rörelsen på.

Man kan också fråga hur stor är friktionskraften?

Hur stor friktionskraften är beror framförallt på hur mycket föremålen trycks mot varandra samt vad föremålen är av för material. Ett mått på hur mycket föremålen trycks mot varandra är normalkraften som uppstår. För att mäta materialpåverkan så behöver vi introducera ett nytt tal, det s.k. friktionstalet. Hur räknar man ut impulsen? Impuls = ändring i rörelsemängden eller I= p. Vi bortser här från storheternas vektoregenskap (riktning) och tittar endast på deras storlek.

Vilken enhet mäts impuls i?

Enheten för impuls är: kg. m/s. kgm/s. Därefter, hur stor är tyngdkraften på 1 kg? Gravitationen på jorden är 9,8 Newton per kilo massa. Jordens gravitation drar neråt med nästan 10 Newtons kraft,för varje kilo materia. Och på månen? Där är gravitationen 1,6 Newton per kilo.

Och en annan fråga, hur man räknar ut kraft?

Den samlade kraften på ett objekt är lika med dess massa tillsammans med accelerationen. Vilket kan skrivas matematisk på följande sätt, F=m⋅a. Därefter, kan normalkraften vara större än tyngdkraften? Längst ned, när accelerationen är riktad rakt uppåt, måste normalkraften vara lite större än tyngdkraften (och i motsatt riktning). Högst upp blir den i stället lite mindre, så att en del av tyngdkraften blir kvar för accelerationen nedåt.

Därefter, när är normalkraften 0?

Tänk dig att bilen kör ännu fortare så att den lättar från marken. Då blir normalkraften lika med 0. Kan man tänka att ifall bilen hade fortsatt i en rätlinje när den kör uppåt genom backkrönet så hade den "flygit" men eftersom det är en resulterande kraft som verkar neråt så kommer normalkraften att vara mindre?