Vem är inte barn till Jättekvinnan Angerboda i nordisk mytologi?

Angerboda[redigera | redigera wikitext]

Angerboda ("Angrboða" - på modern svenska bokstavligen "Ångerbåda") är i nordisk mytologi en jättekvinna, "den gamla i järnskogen", som tillsammans med Loke fått barnen Fenrisulven, Midgårdsormen och Hel.

Läs mer

Och en annan fråga, vem härskade över asgård?

Frigg är Asgårds härskarinna och de kvinnliga gudarnas drottning. Hennes hem heter Fensalarna, som betyder ”sumpsalarna”. Hon är gift med Oden och hennes pappa heter Fjorgyn. Hon är moderskapets beskyddare och mamma till Balder, Höder och Hermod. Hur skapades Asgård? Mannen hette Ask och kvinnan Embla (Emla), och av dem föddes människosläktet, åt vilka bygd gavs i skydd av Midgård. Därpå gjorde de borgen Asgård (Åsgård) mitt i världen, och där bodde gudarna och deras ätter.

Dessutom, hur såg oden ut?

Oden är enögd efter han offrat sitt ena öga för att få dricka ur Mimers brunn, vishetens källa. Oden är således den visaste av gudarna, men det fanns också en jätte som ansågs ha en visdom som kunde mäta sig med Odens. Därmed, vad hette den romerska kärleksgudinnan? Venus i romersk mytologi

Först sedan romarna stiftat bekantskap med grekiska tankar uppgick hennes väsen i den grekiska kärleksgudinnan Afrodites, med vilken hon hade så mycket gemensamt.

Vad heter Odens spjut?

En önskan som drev honom att offra sig själv. Sitt öga offrade han i Mimers brunn och han kastade sig på sitt spjut Gungner i ett slags symboliskt, rituellt självmord. Därefter hängde han sig i världsträdet Yggdrasil under nio nätter och nio dagar, för att få kunskap om andra världar och kunna förstå runorna. Med tanke på detta, vem är den tredje Ödesgudinnan? Moirerna eller moirorna (av grekiska μοῖρα, moira med betydelsen ”del”, ”lott”) är ödesgudinnor i den grekiska mytologin. De är tre gudinnor som bestämmer alla människors öden: Klotho, Lachesis och Atropos. Deras beslut kunde inte ändras, inte ens av gudarna.

Vad kallade vikingarna sig själva?

De kallade inte sig själva för vikingar

Däremot använde man uttrycket att man skulle gå viking. Andra samhällen hade andra namn på dem, exempelvis så kallade tyskarna dem för Ascomanni. På Irland var Vikingarna kända som Dubgail och Finngail och Araberna och Bysantiner kallade dem för Rus eller Varangier. Hur såg vikingarnas skepp ut? Konstruktion. Vikingaskeppen var byggda med en teknik som kallas klink, vilket ger ett lättare och mindre styvt skrov än kravellbygge. Borden var tillyxade, inte sågade, och man hade lämnat klampar för sammanfogningen.

Varför startar Vikingafärderna?

I österled och västerled

Bakgrunden till vikingatågen och nordbornas expansion var att handelsvägarna mellan Asien och Europa förskjutits från Medelhavet till de ryska floderna när den arabiska världens centrum flyttades till kalifatet i Bagdad 750.