Summary utförande för cancer

7

Jag har försökt återkalla bokens namn i flera år, här och där och inte så seriöst, men nu driver det mig galet. När jag var nybörjare i gymnasiet läste jag en ganska kort science fiction roman som lämnade mig med en känsla som verkligen fastnat med mig, men det minns jag nästan inga konkreta detaljer om. Jag vet att den publicerades ganska länge före 1998, min känsla är sen 70 eller 80-talet. Huvudpersonen drev genom världar, tror jag, och han liknade sig till en maneter, det kan ha varit ett tema. Jag minns tydligt en scen men där mannen går på en fullsatt gata och polisen upptäcker att någon har cancer, spårar dem ner bland publiken och kör dem direkt där på gatan.

    
uppsättning David Pasquinelli 28.10.2014 23:50

1 svar

11

Den här scenen från Ursula K. Le Guins Himmelens svarv är en bra match:

Ch. 9:

The crowd bumped around the pair, some stopping to watch, others pressing on toward the Palace of Sport. “This is a Citizen’s Arrest, passersby please take notice!” the tall man was saying in a piercing, nervous tenor. “This man, Harvey T. Gonno, is ill with an incurable malignant abdominal cancer but has concealed his whereabouts from the authorities and continues to live with his wife. My name is Ernest Ringo Marin, of 2624287 South West Eastwood Drive, Sunny Slopes Subdivision, Greater Portland. Are there ten witnesses?” One of the witnesses helped hold the feebly struggling criminal, while Ernest Ringo Marin counted heads. Orr escaped, pushing head-down through the crowd, before Marin administered euthanasia with the hypodermic gun worn by all adult citizens who had earned their Civic Responsibility Certificate. He himself wore one. It was a legal obligation.

Huvudpersonen rör sig inte genom världar, utan snarare redigerar han världen när han drömmer. Men det finns frekventa havslivsanalogier, särskilt havssköldpaddor och maneter.

Ch. 1 (öppnande stycken):

Current-borne, wave-flung, tugged hugely by the whole might of ocean, the jellyfish drifts in the tidal abyss. The light shines through it, and the dark enters it. Borne, flung, tugged from anywhere to anywhere, for in the deep sea there is no compass but nearer and farther, higher and lower, the jellyfish hangs and sways; pulses move slight and quick within it, as the vast diurnal pulses beat in the moondriven sea. Hanging, swaying, pulsing, the most vulnerable and insubstantial creature, it has for its defense the violence and power of the whole ocean, to which it has entrusted its being, its going, and its will.

What will the creature made all of seadrift do on the dry sand of daylight; what will the mind do, each morning, waking?

Det är en ganska kort roman som första gången publicerades 1971.

    
svaret ges 29.10.2014 00:50