Vår är suffixerna av järnvägsplattformar bestämda? [stängd]

9

Jag har alltid funderat på hur suffixen av järnvägsplattformar är bestämda. Med suffixet menar jag delen efter spårnumret. Till exempel är plattformen 8a dess suffix (a).

Jag har hört att i Nederländerna är plattformen närmast Amsterdam givet a) suffixet. Med undantag för stationen Roosendaal, ges (a) suffixet till plattformen närmast Antwerpen. Kan någon bekräfta detta?

Jag skulle vilja höra hur det här är bestämt i resten av världen, om alls.

    
uppsättning Martijn 06.02.2017 16:16

3 svar

7

I Förenade kungariket väljs suffixet godtyckligt. Ibland avser "a" och "b" olika delar av samma plattform, eller ibland hänvisar de till helt olika plattformar! (Se Stratford för kanske en av de värsta exempel på plattformsnummerering, 10 och 10a finns på olika öar!).

Ibland tår "dubbeldocka" sällan så att inget specifikt suffix används och meddelanden görs att tränarna "på framsidan" på plattformen är den du vill ha (vid en terminal) eller (till exempel) "längst från stegen". Andra plattformar använder förkortade kompassanvisningar (jag kan inte tänka på några exempel just nu men jag kunde ha svurit det finns några). Andra gånger, som sagt, är det ganska godtyckligt när och hur suffix används. På stationer där plattformarna oftast är operativt separerade kan de även få separata nummer för samma plattformsansikte!

På vissa linjer tenderar siffrorna (i motsats till suffixerna) att starta på "1" för plattformen längst uppåt (vanligtvis mot London), men andra rader gäller olika system.

    
svaret ges 06.02.2017 17:16
6

I Storbritannien på några större järnvägsstationer är plattformar uppdelade i sektioner.

Det introducerades för att möjliggöra flera tåg att använda plattformen samtidigt.

Beroende på stationen kan plattformen ha ett brev suffix (t.ex. Birmingham New Street Station) eller kan faktiskt delas upp numeriskt (Bristol Temple Meads har plattformar som identifieras med två siffror. T.ex. 3 i ena änden, 4 vid andra) beteckningarna är så att människor får det på rätt tåg.

Historiskt tåg var mycket längre i Storbritannien. 12 eller 14 vagnar lång. Men många tåg i Storbritannien idag är mycket kortare, så det möjliggör bättre användning.

Dessutom är det värt att notera att några av de brittiska operativa företagen också har färgzoner på de stationer de använder (det verkar vara minskande men det är värt att nämna). Dessa introducerades så att du kan identifiera del av plattformen för att vänta på din rätta vagn (T ex vagnar A och B kommer att vara ajacenent till den röda zonen)

För att svara på frågan. I Storbritannien verkar det vara godtyckligt.

    
svaret ges 06.02.2017 17:34
2

Well. Jag tror att det här svaret är ganska brett, inte landspecifikt, men här går det jag kan säga från Österrike (och AFAICT Germany gör detsamma eller liknande):

Suffixerna i plattformsnumren är att segmentera plattformarna i "numrerade" segment (A-D) så att du vet var du ska stå för ett visst tåg.

Ex. Ett regionalt tvåbussståg kan märkas för att stanna vid plattformen Xa (eller Xd) så att du vet att det kommer att stanna i början eller slutet av en plattform.

Jag tycker det är vanligare att använda för långdistansbanor som sträcker sig över en hel plattform (avsnitt A - D fullt): Meddelanden kommer t.ex. state "Intercity från X till Y som kommer på plattform 7. Första klass och restaurangbil finns i avsnitt B, ..."

Sektionerna märks också på tränplanen på plattformarna, så du har en lättare tid att hitta rätt plats att vänta om du har en platsbokning.

    
svaret ges 06.02.2017 20:27