Jag kom nyligen över på Twitter:
yesterday, student's & i realized there is no fiction in middle-earth. prbly no art. every story = story of something that actually happened
— Ben Robertson (@BenRobertson) November 22, 2014
Finns det några bevis i Tolkiens skrifter av rent konstnärliga verk (fiktion, etc ...) som inte är baserade på en historisk händelse?
Jag tänker främst på betydande konstverk, inte hantverk. Visst finns det bevis på icke-historisk dekoration i Bilbos hus mm ... (åtminstone tror jag).
Jag tycker att det här är en bra fråga, och vi kanske frågar mycket fiktionskrifter som skrivits på en stor världsbyggnadsskala.
Oavslutade Tales noterar också att historien om Queen Berúthiel s katter (och hur säkert de ska hitta sina vägar hemma på en mörk natt) som Aragorn i LotR hänvisar till är kanske unikt inom Tolkiens arbete som en sekundär delskapning (dvs en historia som förstås som fiktiv av karaktärer som själva är fiktiva).
En kan undersöka den arkitektoniska utsmyckning (t.ex. upprepad användning av de två trädmotiven i elva-arbetet) som representativt konstverk inom Tolkiens värld också.
EDIT: Det förekommer för mig att några av historierna inom dikter och sånger kan förstås som fiktiva. Till exempel är Frodo sång i Prancing Pony om ko, mån, skål och sked troligen inte förstått av de som är närvarande som en historisk berättelse. :) Det finns en dikt om en troll som slurper på lårbenet av en hobbits farbror som förmodligen passar denna proposition också. Jag tänkte aldrig riktigt om diktet Mewlips var i Middle Earth eller inte, men om så är fallet, är det också sannolikt fiktion.
Tolkien ritade ett antal penna skisser av de olika inställningarna i Hobbit och LOTR.
I sin skiss av Bag End finns det som verkar vara en landskapsmålning
Detfinnsåtminstoneenhänvisningtillrentprydnadsartiklari" Oavslutade Tales " angående Drúedain. Observera att en del av denna konst är funktionell (t ex att fungera som råa fågelskrämmor för att avvärja orkattacker) med andra stycken som beskrivs som fantastiska.
But when in Beleriand by association with the Eldar and in traffic with the Dwarves of Ered Lindon these things became more common, the Drúedain showed great talent for carving in wood or stone. They already had a knowledge of pigments, derived chiefly from plants, and they drew pictures and patterns on wood or flat surfaces of stone; and sometimes they would scrape knobs of wood into faces that could be painted. But with sharper and stronger tools they delighted in carving figures of men and beasts, whether toys and ornaments or large images, to which the most skilled among them could give vivid semblance of life.
Sometimes these images were strange and fantastic, or even fearful: among the grim jests to which they put their skill was the making of Orc-figures which they set at the borders of the land, shaped as if fleeing from it, shrieking in terror. They made also images of themselves and placed them at the entrances to tracks or at turnings of woodland paths. These they called ‘watch-stones’ of which the most notable were set near the Crossings of Teiglin, each representing a Drúadan, larger than the life, squatting heavily upon a dead Orc.
I en tidigare version av LOTR beskrev Gandalf Bilbo som innehar smycken av guld (t ex objekt som inte fungerade som praktiska ändamål)
None of them are wealthy as your forefathers reckoned it, but you will find some of their dwellings have fairer things in them than you can boast here, Thorin. The Hobbit that I have in mind has ornaments of gold, and eats with silver tools, and drinks wine out of shapely crystal.”
Silmarillion kapitel 1 (från början av dagar) innehåller följande beskrivning av Noldor:
Aule it is who is named the Friend of the Noldor, for of him they learned much in after days, and they are the most skilled of the Elves; and in their own fashion, according to the gifts which Iluvatar gave to them, they added much to his teaching, delighting to tongues and in scripts, and in the figures of broidery, of drawing, and of carving.
Även om vissa av dessa kan hävdas vara hantverk, kan definitionen av andra verkligen gå antingen.
Det finns andra bevis på annat håll; Brev 156 har till exempel följande om Númenoreans:
While obedient, people from the Blessed Realm often visited them, and so their knowledge and arts reached almost an Elvish height.
Skillnaden mellan kunskap från konst och bristen på kapitalisering av "konst" är båda signifikanta. Kontrastbrev 131:
Their 'magic' is Art, delivered from many of its human limitations...
Här använde Tolkien kapitaliserad "Art" för att representera magi, makt, etc; bristen på kapitalisering när man beskriver numenoreanerna föreslår starkt att något annat beskrivs här, och det finns ingen anledning att anta att det är något annat än konstnärliga verk.
Vi ser också följande beskrivning av Meduseld (i två torn, kung av den gyllene salen):
As their eyes changed, the travellers perceived that the floor was paved with stones of many hues; branching runes and strange devices intertwined beneath their feet. They saw now that the pillars were richly carved, gleaming dully with gold and half-seen colours.
Detta i sin tur står i motsats till en beskrivning av vävda tyg som innehåller figurer från legenden omedelbart efter det, och det verkar rimligt att anta att den färg och dekoration som beskrivs här var rent konstnärlig.
I konungens återkomst, Minas Tirith, har vi också tronrummet som beskrivs:
Monoliths of black marble, they rose to great capitals carved in many strange figures of beasts and leaves; and far above in shadow the wide vaulting gleamed with dull gold, inset with flowing traceries of many colours.
Och en gång till är denna beskrivning rent dekorativ.
Således finns det beskrivningar av konstnärliga verk i Tolkien, men de är tillfälliga för Tolkiens intresse (vilket var historia och språkvetenskap), och medan Tolkien kanske inte säger något om andra möjligheter betyder det inte att de existerar inte.
Jag lämnar dig med ett citat från bokstav 181:
The Elves represent, as it were, the artistic, aesthetic, and purely scientific aspects of the Humane nature raised to a higher level than is actually seen in Men. That is: they have a devoted love of the physical world, and a desire to observe and understand it for its own sake and as 'other' – sc. as a reality derived from God in the same degree as themselves – not as a material for use or as a power-platform. They also possess a 'subcreational' or artistic faculty of great excellence.
Tolkien beskriver inte den typ av konst som älven gör, men det finns säkert.
Kan du inte argumentera för att alla låtarna, medan de kanske representerar sanna händelser på något sätt också är uttryck för den karaktären, tar på sig en händelse och därför filtreras genom en konstnärlig lins? "Errantry" är till exempel en starkt romantiserad berättelse om Earendils resor när han desperat försöker hitta Aman och ber om Valarens hjälp.
De flesta berättande sånger och folktal i vår värld fungerar på samma sätt och jag tvivlar på att någon skulle hävda att de saknar äkta konstnärlig förtjänst.
Vissa läsare och kommentatorer - även om det inte är min läsning - även ta det här ett steg längre. De hävdar att ALLA relaterade historier är i bästa utspädda folklore. En sorts berättelse berättade muddily från saga berättade från dåligt minnas saga tills den kommer ner till berättelsen som är direkt historia - det vill säga LoTR och de icke tydligt humerösa delarna av TH. Det är en intressant tag och en Tolkien själv verkar ha spelat med från tid till annan. Till exempel finns det till och med ett brev han skriver där han bekräftar att Ea var en planet genom våra moderna normer som kretsar en stjärna precis som vi gör; Han säger något i linje med att den moderna astronomin har tagit för hårt ett grepp på honom och det verkar "dumt" att basera saker kring solskibet eller Arien och månskipet Tillien och så vidare. De allra äldsta historierna som är gjorda i boken för borttappna historier arbetar utmed dessa linjer - Aelfwine berättas om historier som han farligt berättar för läsaren.
På vissa sätt finner jag det här sättet att titta på berättelserna uppfriskande och nya - men lika avvisar jag det helt. För mig - och jag tror de flesta läsare - årsåldern och händelserna i Silmarillion och oavslutade berättelser och så vidare ÄR konkret historia och "vad som verkligen hände". Allt annat är subtilt och ett väldigt smart sätt att undergräva berättningsformuläret, men inte hur jag personligen ser saker.
Jo, det finns "Leaf by Niggle" , en kort historia om en målare i en värld som inte värdesätter konst. Men jag vet inte om det är en del av Middle Earth.
Läs andra frågor om taggar tolkiens-legendarium middle-earth Kärlek och kompatibilitet Skor Gear 12 Stjärntecken Grunderna