Short SF-historien omprövar Poe klassiker

11

Mitten av 1980-talet läste jag en SF-korthistoria i klassen och behöver hjälp med att identifiera den. Jag kunde ha fel, men som jag minns var titeln bara ett år (2064 A.D., 2154 A.D., eller liknande). Om minnet tjänar mig korrekt, sattes det i det året. En handfull turister anmälde sig till en rundtur i ett hus / slott. En efter en blev de avlivade på olika sätt som beskrivs i berättelser av Edgar Allan Poe (och ersatt med dubbletter tror jag). Men jag tror att turnégruppen kan ha varit intet ont anande att (i en eventuell nick till Bradbury's F451) hade böcker länge blivit förbjudna / övergivna / förstörda och följaktligen var de inte bekanta med Poes verk. Till slut tror jag att "guiden" flög av i en helikopter med dubbletter / byten och huset / slottet smuler. Jag kunde ha muffed det hela, men gör någon av det här en klocka med någon? Vilken hjälp som helst skulle uppskattas! - BkR

    
uppsättning streborkb 01.12.2018 03:52

1 svar

11

Det är "Usher II" aka "april 2005: Usher II aka " Madness Carnival ", en kort historia av Ray Bradbury i hans Martian Chronicles serien. Den publicerades först i Spännande Wonder Stories , april 1950 , tillgängligt på Internetarkiv . Har någon av dessa omslag ringa en klocka? (Det är inte alla omslag som den här historien har uppstått, bara de där titeln ges som "April 2005: Usher II".)

Ett utdrag:

And for the third time, a scream.

"What now?" said Garrett apprehensively.

"It's my turn," said Miss Drummond. "Look."

And a second Miss Drummond, shrieking, was nailed into a coffin and thrust into the raw earth under the floor.

"Why, I remember that," gasped the Investigator of Moral Climates. "From the old forbidden books. The Premature Burial. And the others. The Pit, the Pendulum, and the ape, the chimney, the Murders in the Rue Morgue. In a book I burned, yes!"

Slutet:

"I want this to be perfect," said Stendahl, holding his lantern up so its light penetrated in upon the slumped figure. "Jingle your bells softly." The bells rustled. "Now, if you'll please say, 'For the love of God, Montresor,' I might let you free."

The man's face came up in the light. There was a hesitation. Then grotesquely the man said, "For the love of God, Montresor."

"Ah," said Stendahl, eyes closed. He shoved the last brick into place and mortared it tight. Requiescat in pace, dear friend."

He hastened from the catacomb.

In the seven rooms the sound of a midnight clock brought everything to a halt.

The Red Death appeared.

Stendahl turned for a moment at the door to watch. And then he ran out of the great House, across the moat, to where a helicopter waited.

"Ready, Pikes?"

"Ready."

"There it goes!"

They looked at the great House, smiling. It began to crack down the middle, as with an earthquake, and as Stendahl watched the magnificent sight he heard Pikes reciting behind him in a low, cadenced voice:

"'. . . my brain reeled as I saw the mighty walls rushing asunder—there was a long tumultuous shouting sound like the voice of a thousand waters—and the deep and dank tarn at my feet closed sullenly and silently over the fragments of the House of Usher.'"

The helicopter rose over the steaming lake and flew into the west.

    
svaret ges 01.12.2018 05:08